”EFTER SPRÅKCAFÉ HAR JAG DEN KÄNSLAN… ATT JAG KAN PRATA.”

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur en specifik aktion och undervisningsform, kallad Språkcafé, fungerar som en praktik för att utveckla Sfi-elevers muntliga kommunikativa språkförmåga. Aktionen Språkcafé genomförs för att skapa en arena för samtal där elever med olika förutsättningar, mål och bakgrunder möts för att diskutera olika ämnen. Därmed blir interaktion och kommunikation, utifrån elevernas bakgrund, erfarenhet och språkbehov, utgångpunkt för undervisningen. Teori: Övergripande teori är sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014; 2020). Studiens teoretiska perspektiv innefattar även språkdidaktiska teorier om utvidgat tal (Ellis & Shintani, 2015) och pressat utflöde (Swain, 2000). Metod: Studien har aktionsforskning som metodansats. Aktionsforskning är en form av praktiknära forskning som utgår från professionens egna frågeställningar om praktiken (Rönnerman, 2012). Genom att en aktion, kallad Språkcafé, genomförs undersöks hur en undervisningsform som är baserad på interaktion och kommunikation fungerar för att utveckla den muntliga kommunikativa språkförmågan. Aktionsforskning ses dels bidra till ny kunskap, dels utveckla praktiken (Carr & Kemmis, 1986). Genom intervjuer med Sfi-elever och observationer i form av inspelade Språkcaféer undersöks vad som karaktäriserar samtalet i Språkcafé, hur elever upplever att Språkcafé bidrar till eller skapar förutsättningar för att utveckla den muntliga kommunikativa språkförmågan samt lärarens betydelse för samtalets innehåll. Resultat: Studien visar att Språkcafé skapar förutsättningar för interaktion och utvidgat tal (Ellis & Shintani, 2015). Enligt eleverna erbjuder Språkcafé tillfälle att tala mycket svenska vilket leder till språkutveckling. I intervjuer framkommer att det informella samtalet som undervisningsform i Språkcafé skapar förutsättningar för att utveckla den kommunikativa muntliga språkförmågan. Att samtala i Språkcafé beskrivs av eleverna bidrar till att utveckla självförtroende att tala svenska även utanför skolan. Det framkommer också att elever upplever att Språkcafé som undervisningsform skapar motivation och engagemang att lära sig ett andraspråk. Läraren beskrivs ha en viktig roll för samtalets innehåll, för att leda ett strukturerat samtal och för att utgå från elevernas språkbehov. Studien bekräftar tidigare forskning som visar att interaktion har betydelse för andraspråksutveckling. Studien visar också, likt andra studier, vikten av undervisningen utgår från elevers språkbehov, intressen och erfarenheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)