Utveckling och utvärdering av attrapp för träning av kejsarsnitt på får

Sammanfattning: Det beräknas idag finnas ungefär 587 100 får i Sverige, under 2017 registrerades 89 480 lamm i fårnäringens fårdataprogram Elitlamm. Under samma tidsperiod inrapporterades endast ett kejsarsnitt på tacka i Jordbruksverkets förrättningsstatistik. Detta kan tolkas som indikationer på att antalet kejsarsnitt som utförs i Sverige idag är lågt i förhållande till antalet lamningar. Veterinärstudent Jenny Eriksson genomförde 2010 en enkätundersökning för att kartlägga veterinärers inställning till, indikation för och frekvens av kejsarsnitt hos nöt. I hennes arbete framkom att anledningen till att veterinärer ej valde kejsarsnitt som behandling vid svår dystoki var en brist på kunskap om och erfarenhet av ingreppet. Syftet med det här arbetet var att utvärdera om kombinationen av ökad kunskap och övning på attrapp kunde öka studentens självbedömda sannolikhet att i ett teoretiskt scenario utföra kejsarsnitt på tacka. I det här arbetet utvärderas även möjligheten att med lättillgängliga material och metoder bygga en attrapp för att öva kejsarsnitt på får. Attrappen byggdes under sommaren och hösten 2018 och stod färdig i slutet av oktober 2018. Totalt 31 studenter i årskurs 4, 5 och 6 på veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet anmälde sig och deltog i studien. Innan och efter övning svarade studenterna på en parad enkät med fem frågor varav fyra var visuella analoga skalor och en var en öppen kortsvarsfråga. Frågorna berörde studentens självbedömda kunskapsnivå, intresse för produktionsdjur, självbedömd sannolikhet att våga genomföra kejsarsnitt i ett givet teoretiskt scenario och en fråga rörande studentens inställning till kirurgiattrapper. Resultatet visar att kombinationen av teoretisk genomgång i kombination med övning på attrappen gav en signifikant högre självbedömd kunskapsnivå. Sannolikheten för att studenten skulle genomföra kejsarsnittet i det teoretiska scenariot ökade från 26 % till 72 %. Studenterna hade ett stort intresse för produktionsdjur, 6,9±2,2 före övning och 7,3±2,0 efter övning (p=0,02) och intresset för kirurgiska attrapper var positivt, medelvärde 7,0±1,3. Inställningen till attrappen av det slag som användes i det här arbetet var mycket god med ett medelvärde på 8,3±1,1. Årkurs 6 studenterna hade vid tiden för övningen genomgått den utbildning inom kirurgi i allmänhet och kejsarsnitt i synnerhet som erbjuds vid veterinärutbildningen, SLU. Trots det bedömer studenterna sin kunskap som relativt låg (medelvärde 2,7±2,1) och deras svar skiljer sig inte från studenter i prekliniska och kliniska åren, medelvärde 1,5±1,0 (p=0,19). Slutsatsen av utvärderingen är att attrappen i kombination med handledning kan ge en ökad kunskap och självförtroende hos studenten. Förhoppningen är att användning av attrapper kan ge en ökad kunskap, förståelse och på sikt öka sannolikheten för att studenten väljer kejsarsnitt som behandling i framtiden.