Artilleri - i framtidens armé eller på armémuseum? : har artilleri någon roll att fylla i den svenska försvarsmakten 2010-2020?
Sammanfattning: Mot bakgrund av den omfattande förändring som Försvarsmakten påbörjat under namnet ”den nya krigföringen”, är det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehålla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats är att klarlägga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför något unikt så att en materiell förnyelse av artilleriet är motiverad. För att kunna värdera om artilleri tillför något unikt, beskrivs de krav på markmålsbekämpningsförmåga som kan förutsägas i tidsperspektivet 2010-2020. Därefter definieras artillerisystemförmåga och förmågan hos andra möjliga bekämpningssystem. Bekämpningskraven framarbetas genom en tvådelad analys. Inledningsvis analyseras grunddokumentet för Försvarsmaktens utveckling inom den definierade tidsramen - Försvarsmaktsidé och målbild 2020. Därefter listas de krav som en doktrin baserad på manöverkrigföringens principer ger upphov till. Systemförmågorna utgår ifrån moderna artillerisystem, JAS som attackflygplan samt moderna attackhelikopter- och markrobotföreträdare. För varje systemtyp dras operativa slutsatser samt anges den förväntade utvecklingen inom uppsatsens tidsperspektiv. Systemförmågorna byggs på oberoende, eller till Försvarsmakten knutna, källor. Genom att värdera i vilken omfattning respektive bekämpningsplattform har de egenskaper som krävs för att uppfylla de varierande kraven, åskådliggörs om artilleri har en förmåga som är unik. Det visar sig härvid att artilleri i två avseenden ej kan ersättas av andra system. Båda rör tillgänglighet och de är: Förmågan att verka mot mål med kort exponeringstid samt bekämpning på det stridstekniska djupet.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)