Visar Dworkins teori om jämlika resurser lika hänsyn och respekt för alla medborgare? : En analys av Elizabeth S. Andersons kritik mot “luck egalitarianism”, applicerad på Dworkins teori om jämlika resurser

Sammanfattning: I uppsatsen presenterar jag “luck egalitarianism” och specifikt Dworkins teori om jämlika resurser. Målet med Dworkins teori är att sammanväva de två till synes motstridiga principerna om lika hänsyn och lika respekt. Dworkin försöker föra samman principerna genom att nå en fördelning som är ambitions-känslig samtidigt som den är talang-okänslig. Han försöker uppnå detta ideal genom att kombinera en fri marknad som visar lika respekt för medborgarnas valfrihet och ansvar, med en försäkringsmarknad som visar lika hänsyn till medborgarna genom möjligheten att teckna försäkring mot oförutsägbara konsekvenser under lika möjlighet och lika risk. Elizabeth S. Anderson påstår att Dworkins teori misslyckas i att kombinera principerna om lika hänsyn och lika respekt på ett rimligt sätt och presenterar två övergripande invändningar: hårdhetsinvändningen och förnedringsinvändningen. Den första invändningen (hårdhetsinvändingen) påstår att teorins ramverk för att fastslå vilka av de utsatta som har rätt till kompensation inte visar lika hänsyn till alla som är utsatta. Den andra invändningen (förnedringsinvändingen) påstår att grunderna för kompensation är förnedrande och inte visar lika respekt för alla medborgare. Målet med uppsatsen är att analysera Dworkins teori och undersöka om den vederläggs av Andersons invändningar. Den slutsats jag skall försvara är att så inte är fallet. Forskningsfrågan är följande: Påvisar Andersons invändningar att Dworkins teori om jämlika resurser inte visar lika hänsyn och respekt för alla medborgare?