Lagerskador kontra centralsmörjningssystem

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Författare: Jens Egestrand; [2012]

Nyckelord: Underhåll; Lagerskador; Centralsmörjning;

Sammanfattning: Examensarbetet som har genomförts på uppdrag av Stora Enso belyser svårigheter kring övervakning av lagerkondition och korta lagerlivslängder i presspartien på kartongmaskinerna. Arbetet belyser även om de korta lagerlivslängderna är smörjrelaterade och hur smörjmedlet påverkar lagerlivslängden. Det finns problematik med att finna lagerfel vid användning av vibrationsanalys på relativt lågvarviga maskiner, detta beror på den låga energinivån som genereras av en lagerdefekt och därmed döljs lagerfrekvenserna lätt i bruset. Hur mycket luft, partiklar och vatten inverkar på smörjmedlet som kylbärare och friktionsbärare är svårt att mäta och sätta värden på eftersom att varje lager som smörjs påverkas olika mycket. Arbetet behandlar främst 4:e presspartiet i KM7 och 1:a presspartiet i KM8 som finns på Stora Ensos bruk i Skoghall.   Presspartien i kartongmaskinerna innehåller valsar som är avgörande för processen. Om valsarna inte går kommer det inte att kunna produceras någon kartong, vilket kommer leda till stora kostnader för produktionsbortfall och dyra reperationskostnader. Lagren som sitter på valsarna i presspartien är dyra vilket gör att man vill uppskatta lagerkonditionen i ett tidigt skede för att möjliggöra renovering av lagren.    När vibrationsmätning används som övervakningsmetod för att förutse lagerskador och haverier ställs det höga krav på att rätt utrustning används och att den används på rätt sätt. Personalens kunskapsnivå om hur maskinens driftförhållande och hur konstruktionssvagheter visar sig i övervakningssystemet måste vara hög för att kunna bedöma hur pass allvarlig skadan är, vad skadan beror på och hur lång drifttid det är kvar innan haveri. För att FU-teknikerna på Stora Enso ska få en bättre förutsättning att ställa säkrare diagnoser på lagerskadornas omfattning och kvarvarande drifttider bör dagens mätning kompliteras med en mätriktning i belastningszonen för att fånga upp så mycket energi som möjligt vid mätningarna.    Att Stora Enso lider av förkortade lagerlivslängder beror inte på att det finns brister i smörjsystemen som man tidigare trott utan beror troligtvis på lagerinbyggnaden. Att de korta lagerlivslängderna beror på lagerinbyggnaden tyder på att det finns problematik kring toleranser, lagerhus, passningar och tätningar. Andra faktorer som har en inverkan på lagerlivslängden är medvetenheten hos personalen som arbetar med maskinerna, t.ex. spolning direkt på lagerhus med en högtryckstvätt och fylla labyrinterna med ett annat fett för att undvika inträngning av vatten är saker som inte är lämpligt när långa lagerlivslängder önskas.   För att jobba med ständiga förbättringar och kvalitetsfrågor krävs det en god dokumentation och kunskap om maskinen. Dokumentationen kring lagerskador och deras orsaker är bristfällig på Stora Enso. FU-teknikerna bör få hela ansvaret av lageranalysen och besluta om lagret ska skrotas, renoveras eller köras. En dokumentmall har skapats för att ge dem ett verktyg vid lageranalysen. Fördelen med att FU-teknikerna genomför lageranalysen istället för Metso eller SKF är att de ökar deras förståelse om maskinen och hur lagerskador uppvisar sig i övervakningssystemen. Därmed blir det lättare att ställa diagnos på lagerkonditionen direkt i övervakningssystemen och det blir lättare att finna rotorsakerna till de förkortade lagerlivslängderna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)