Juridik i den ryska kultursfären : Reformen 1864

Sammanfattning:

I centrum för min uppsats är den juridiska reformen 1864 som illustrerar en brytpunkt i den ryska rättshistorien. Domstolsväsendet som tidigare varit stängt för allmänheten reformerades så att bland andra Fjodor Dostojevskij (1821-1881) kunde sitta som åhörare på numera öppna rättegångar. Dostojevskij och andra författare engagerade sig i samhällsdebatten och uppmärksammade ett juridiskt perspektiv.Tidigare forskning har redan analyserat Dostojevskijs verk som laborerar kring juridik ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv, däribland finns Georg Henrik von Wrights bok Att förstå sin samtid1 och T. Karlovas !"#$"%&#'() ( '+##'() #+,2 (Dostojevskij och den ryska domstolen). Bland annat i -'%#$+./%0(% ( 01'1210(%/Brott och straff3 från 1866 pläderar huvudpersonen för den intelligente människans rätt att övervinna idéer om vad som är gott och ont. Här finns en klar koppling till filosofen Friedrich Nietzsches (1844-1900) omkullkastande av moralen och idé om övermänniskan (som formulerades efter Dostojevskij skrivit sin roman).4 Wright beskriver hur Raskolnikovs «övermänsklighet» ger honom rätten att mörda pantbanksägerskan vilket förtydligar hur Nietzsches «övermänniskosyn» kan drabba svagare individer.5 Ett direkt uppsåt är till skillnad från det indirekta och eventuella uppsåtet just ett sådant som Raskolnikov hade i Brott och straff. Att som planerat döda tanten och att genomföra det direkt med yxan i handen. Hennes pengar var Raskolnikovs motiv och det kan noteras att han är juridikstuderande. Rättegången i romanen skildras i förbigående men det framgår att domstolen tar hänsyn till att gärningsmannen räddat ett barn ut ur ett brinnande hus vid något tillfälle och ger Raskolnikov ett förmildrat 8 års fängelsestraff.6Jag väljer att berätta om några kända rättsfall som pågick under tiden kring reformen.7 I En författares dagbok8 (1873-1881) finns ställningstaganden i olika samhällsfrågor och det är rättsfrågor mer än bevisfrågor som författaren lyfter fram: vad menas med självmord snarare än om det verkligen var huvudpersonen som tog sitt liv. Jag lyfter fram andra författare i samband med juridik och illustrerar med ett relevant rättsfall som pågick mellan 1894-1906 i fråga om anklagelser mot Alfred Dreyfus och Anton Tjechov (1860-1904) som i sin tur resonerar kring rättsfallet.I uppsatsen ställer jag följande frågor. Kan man visa på samhällsdebatt och författares juridiska engagemang? Blev folk i allmänhet mer medvetna om rättsväsendet som sådant i samband med reformen 1864? Mot bakgrund av frågorna är uppsatsen ämnad att stimulera på flera plan: en rättshistorisk kontext introducerar till den juridiska ramen och dess filosofisktkulturella influenser. Jag har framförallt läst sekundärlitteratur men även överblickat lagtext från 1861 och 1864 samt läst delar av Dostojevskijs verk.