Fruktflugor ur Rhagoletis släktet som hot i odling i Sverige och möjliga bekämpningsmetoder

Sammanfattning: Idag skeppas många varor fram och tillbaka över jorden och risken för att en skadegörare liftar med i en frukt eller växtmaterials jord ökar. I denna studie undersöks hotet av släktet Rhagoletis i Sverige och vilka flugor som finns, vilka som är på väg in och eventuella framtida hot. Där Rhagoletis-flugorna är etablerade gör de stor skada på frukten till sin värdväxt och kan utgöra stora ekonomiska problem för odlaren. Rhagoletis flugorna lägger ägg i omogen/växande frukt och äter sedan upp innehållet. De går i vinterdiapaus som är en slags dvala och ifall förhållandena inte är tillräckligt bra för att de ska vakna ur den så kan de bli liggandes i jorden i 2– 5 år. De två flugor som redan är etablerade är Rhagoletis cerasi och R. alternata. Studien visar på att R. batava håller på att etableras eftersom den redan visats på flera ställen och den redan är etablerad i grannlandet Finland. Både R. pomonella och R. mendax beskrivs som framtida hot men anses inte kunna etableras i den närmsta tiden men möjligheten finns ändå där med ökade klimatförändringar och transporter av frukt och växtmaterial över världen. De anses också vara stora hot ifall de skulle etableras i Sverige då det finns stor tillgång på värdväxterna i både odlat och vilt tillstånd. Det finns få kemiska bekämpningsmedel som är tillåtna att användas i Sverige och det beräknas även att minskas på dem i framtiden. Därför utreder denna studien vilka slags bekämpningsmetoder som används idag och vilka nya bekämpningsmetoder som är på ingång. En genomgång inom 3 olika grupper, kemitekniska åtgärder, odlingstekniska åtgärder och biologisk bekämpning, genomförs. Slutsatsen av studien är att det idag inte finns något metod som ger komplett skydd utan en kombination av olika metoder som t.ex. massfångstfällor, täckning av jord/växt, tidiga sortval och möjligtvis Spinosad eller Mospilan SG som insekticid skulle kunna ge ganska bra skydd. Framtida metoder som anses vara intressanta är utveckling av semiokemikalier i form av honans värdmarkeringsferomon vilket skulle kunna skydda från att honor lägger ägg i frukten och även använda värdfruktsassocierade kairomoner och hanens sexuella hormon som ett lockämne i till exempel massfångstfällor och även studier på möjligheter av biologisk bekämpning med parasitoider.