“Man ska vara nöjd med det man har, tacksam, men man ska aldrig settle ändå” – en Foucauldiansk diskursanalys av nöjdhet och det goda livet hos unga vuxna
Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka vilka diskurser och subjektpositioner som finns tillgängliga för unga vuxna i Sverige när de förhåller sig till vad som är ett gott liv, samt hur nöjdhet konstrueras inom dessa diskurser. Detta undersöktes med hjälp av en Foucauldiansk diskursanalys av ett intervjumaterial som samlats in inom ramen för forskningsprojektet SOL-2. Tre olika diskurser om vad som är det goda livet identifierades i intervjuerna: välmåendediskursen, godhetsdiskursen och strävansdiskursen. Inom välmåendediskursen konstruerades det goda livet som att må bra, och nöjdhet konstruerades som att det känns bra. Inom godhetsdiskursen konstruerades det goda livet som att vara en god människa, och nöjdhet konstruerades som att vara tacksam över det en har. Inom strävansdiskursen konstruerades det goda livet som att röra sig framåt och att bli bättre, och nöjdhet konstruerades som stagnation och att nöja sig. Strävansdiskursens konstruktion av nöjdhet fick speciell uppmärksamhet då den illustrerade avsaknaden av en vilande subjektposition som är förenlig med strävansdiskursens konstruktion av vad det goda livet är. Dessa resultat diskuterades i relation till Foucaults teorier om sambandet mellan makt, diskurser och samhälle. Vidare diskuterades möjliga implikationer för positiv psykologi och klinisk psykologi, och värdet i att se vetenskap som diskurser belystes.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)