Compensatio lucri cum damno - Tillämpningen av avdrag för fördelar vid skadeståndets bestämmande

Sammanfattning: Med stöd av den skadeståndsrättsliga principen om compensatio lucri cum damno kan fördelar som följts av en skada komma att avräknas skadeståndet. Detta i syfte att inte överkompensera den skadelidande. Syftet med denna uppsats har varit att, genom en rättsdogmatisk metod, redogöra för principens närmare innebörd. Uppsatsen har även syftat till att utreda hur avdrag för fördelar tillämpas i försäkringsrättsliga sammanhang. Uppsatsen har besvarat frågeställningarna om när principen compensatio lucri cum damno kan bli aktuell, vilka typer av fördelar som kan komma att föranleda avräkning, bevisfrågor, krav på orsakssamband samt principens förhållande till institutet obehörig vinst. Uppsatsen har även berört frågeställningarna om vilken betydelse principen får, och hur den kommer till uttryck, inom försäkringsrätten. Resultatet av denna framställning är att principen om compensatio lucri cum damnos innebörd, i många aspekter, närmare konkretiserats. Principen grundar sig i ett obehörig vinst-resonemang och det kan konstateras att i de fall uttryckligt lagstöd saknas för att göra avdrag för fördelar blir principen aktuell. Endast ekonomiskt mätbara fördelar kan bli föremål för avräkning och skadevållaren åläggs bevisbördan för att skadan medfört en fördel. Rättsläget får emellertid sägas vara oklart i huruvida adekvansläran äger tillämpning även i förhållandet mellan skada och fördel. Avdrag för fördelar tillämpas även inom försäkringsrätten. Principen får en direkt betydelse i ansvarsförsäkringen och kommer till uttryck i reglerna om egendomsvärdering i försäkringsavtalslagen. Principen kommer också till uttryck när försäkringsersättning och skadestånd samordnas enligt samordningsregeln i skadeståndslagen.