Reläskydd för transformatorer : Funktioneroch Skyddsfilosofier

Detta är en M1-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Sammanfattning:

Skyddsfilosofierna gällande reläskyddsinställningar har varit densamma genom åren. En god avvägning mellan tillförlitlighet, selektivitet, enkelhet, hastighet och ekonomi krävs. Hur det görs är ofta ganska individuellt och skyddsfilosofier kan skilja en del mellan olika ingenjörer och därför finns inget exakt svar på hur den optimala lösningen för ett specifikt reläskyddssystem ska se ut.

 

Närmare undersökningar på funktioner och jämförelser har gjorts mellan det elektromekaniska överströmsskyddet RRMJ 4 och det nya numeriska skyddet            ABB REF 615. De båda differentialskydden, det statiska RYDSA 20 och det numeriska SPAD 346 har också undersökts och jämförts.

Arbetet har visat att de elektromekaniska och statiska reläskydden var enkla i sitt utförande och pålitliga. De äldre skydd som testades fungerade fortfarande bra efter  30-40 år i drift. 

 

Som väntat så var REF 615 betydligt snabbare än dess äldre motsvarighet RRMJ 4. Det som var mindre väntat var att det statiska differentialskyddet RYDSA 20 var ca 10 ms snabbare än det det numeriska skyddet SPAD 346. Kompabilititetsproblem av program till enheten upptäcktes vid inställningen av REF 615.  

 

Slutsatsen blev att snabbhet och tillförlitlighet har förbättrats med de numeriska skydden, fler funktioner finns också inbyggda i samma burk. Men med mer funktioner blir de mer komplexa också och kräver mer av den person, som ska göra alla inställningar. Rätt inställda så har de numeriska skydden inneburit ett stort steg framåt. De äldre skydden var enkla, vilket är en stor fördel, men uppväger inte de fördelar de nya numeriska skydden har inneburit.

 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)