Kvinna föds inte till man, kvinna blir det

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik

Sammanfattning:

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om genus. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur könsrollerna stärks i interaktionen mellan pedagog och elev samt även om detta är något märkbart elever sinsemellan i grundskolans yngre åldrar.

Uppsatsen utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, men jag har även valt att beröra och presentera ett biologiskt perspektiv. Detta i jämförande syfte, för att skänka min studie en djupare förståelse i ämnet.

Mina tre frågeställningar är: Bemöter pedagogen eleverna olika, beroende på om det är en pojke eller flicka? Här undersöks även vilket talutrymme flickor respektive pojkar får i klassrummet. Bär eleverna på föreställningar om vad som anses vara ”manligt” eller ”kvinnligt”? Medier är en stor del av vår vardag. Är detta något som framträder i elevernas vanor och hur kan man i så fall tolka detta i relation till eventuella föreställningar? För att undersöka dessa frågeställningar har jag valt att genomföra en observation samt tio stycken semistrukturerade intervjuer med elever ur årskurs två på en kommunal skola i södra Stockholm.

I min undersökning så framgår det att pedagogens bemötande har en central roll när det gäller konstruktionen av könsroller. Likaså diskuterar jag mediers påverkan i denna process och utifrån mina intervjuer analyserar jag hur dessa mediers inflytande påverkar elevernas föreställningar om manligt och kvinnligt. Under min studie har jag haft en rad teorier i åtanke, bland annat har jag valt att lägga stor vikt vid Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen samt Anja Hirdmans välskrivna verk där begreppet homosociala band blir centralt. I min undersökning så framgår även ett uppmärksammande av de rådande normer och maktsystem som råder i samhället och därmed även i skolan.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)