Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående i samband med organdonation

Sammanfattning: När en patient drabbas av en total hjärninfarkt och blir aktuell för organdonation ställs det höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvårdssjuksköterskor oroas av att vårda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes närstående. Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående till patienter med total hjärninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehållsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes. Det framkom två huvudkategorier, Närståendes behov och Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att ge stöd. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse påverkades i hög grad av hur närstående reagerade på situationen gällande organdonationsprocessen. Intensivvårdssjuksköterskor känner sig kluvna och har svårt att få tiden att räcka till. De känner även ett behov av att bearbeta sina egna känslor men att verksamheten inte är anpassad för detta. Det är också viktigt för intensivvårdssjuksköterskor att vara neutrala i sitt stöd av familjen och inte påverka närstående med sina egna åsikter gällande organdonation.