Förväntningsgapet inom revision : Ur ett yrkesetiskt perspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Begreppet förväntningsgap kan beskrivas såsom skillnaden mellan vad revisorer förväntas leverera och vad revisorer i praktiken levererar. Förväntningsgapet ses som ett problem för revisorer eftersom ju större förväntningsgapet är, desto lägre tillförlitlighet, vinstmöjlighet och anseende tillskrivs revisorers arbete. Vikten av att minska gapet har betonats och det menas att kunskapen hos allmänheten måste öka. Trots det omfattande regelverk som revisorer har att förhålla sig till samt förekomsten av standarder med ett starkt fokus på etik, har revisorers moraliska kompass blivit ifrågasatt till följd av ett flertal företagsskandaler. Vad intressenter har för förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig utifrån regelverket och de yrkesetiska standarderna, har föga belysts under begreppet förväntningsgapet. Det har diskuterats huruvida förväntningsgapet verkligen är ett problem och om det ens har någon praktisk betydelse om det finns en förståelse från omgivningen om vad revisorer gör eller inte. Utifrån detta väcks frågan om det finns en annan dimension av förväntningsgapet som gör att det bristande förtroendet för branschen och den ifrågasatta moraliska kompassen är befogad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva revisorers uppfattning om revisorers handlande och förhållningssätt samt deras uppfattning om intressenters förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig. Vidare är syftet att jämföra uppfattningarna med regelverk och branschetiska standarder och med hjälp av normativa etikteorier samt rollteori bidra med en djupare förståelse av förväntningsgapet. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med nio stycken auktoriserade revisorer. Slutsatser: Utifrån revisorers uppfattningar visar resultatet att det föreligger ett förväntningsgap, dock inte ur alla aspekter. Det existerar ett kunskapsgap. Resultatet visar även att det förekommer ett utvecklingsgap sett till en del klienter samt från politiskt håll. Det föreligger inte något markant prestationsgap ur ett etiskt perspektiv, dock uttrycks det kritik från revisorerna mot regelverket.