Kommunikation, interaktion ochkooperativt lärande inom matematik : En kvalitativ studie på lågstadiet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS)

Sammanfattning: Kooperativt lärande är en metod med fokus på kommunikation mellan elever och många förespråkare argumenterar för att metoden har positiva effekter på elevers kommunikation inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka muntlig kommunikation mellan elever på lågstadiet inom kooperativt lärande i matematikundervisning, samt eventuella skillnader och likheter i kommunikation och interaktion mellan pararbete och grupparbete. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning på lågstadiet där data samlades in genom observationer av elever som arbetade med matematikuppgifter i par och i grupper. Data analyserades utifrån Neil Mercers (1995) indelning av kommunikation i tre olika talk types samt utifrån Kagans och Stenlevs (2017) grundprinciper för kooperativt lärande. Resultatet indikerar att kommunikationen mellan elever som arbetar enligt den kooperativa metoden i matematikundervisningen genomsyras av cumulative talk. Dessutom tyder resultaten på att likheterna mellan par- och grupparbete är en låg förekomst av exploratory talk samt att en brist på samarbete leder till disputational talk mellan eleverna. Det finns även indikationer på att elever har enklare att samarbeta i par än i grupp, och att kommunikationen i par är mer positiv och okritiskt. Studiens slutsatser är inte generaliserbara.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)