Drucken och footlöös - Kyrkans kamp mot dryckenskap under 1600-talet

Sammanfattning: Min c-uppsats har handlat om kyrkans kamp mot dryckenskap under 1600-talets Sverige. Frågeställningen har varit vad kyrkan gjorde åt dryckenskapen både bland allmogen och prästerskapet, om det var någon skillnad mellan teori och praktik, förändring över tid och om Sverige passar in i övriga europa gällande attityder och åtgärder. Jag använde mig av konfessionaliseringskultur som teori, den går ut på att stat och kyrka var strukturellt sammankopplade under den tidigmoderna perioden. Detta hänger ihop med disciplineringen av folket, detta kunde jag hitta i Sverige då många fall av dryckenskap hänvisades till världslig rätt. Mitt material har jag tagit mig an kvalitativt och det bestod av kyrkoordningen 1571 och 1686 års kyrkolag, stiftstatuter som var mer utspridda över Sverige, synodalakter i Uppsala under 1600-talet. Sedan använde jag mig av visitationsprotokoller i Västerås 1619-1628, Skåne 1697 och Åland 1637-1666. När det gäller allmogen var det ingen stor skillnad mellan teori och praktik när det gällde åtgärder mot dryckenskap. Böter var det vanligaste förslaget till straff och det gick oftast igenom, sedan fanns det skillnader på detta gällande vart i Sverige det var. I Västerås var det olika kyrkliga straff inpå bötern medans i Åland var det böter och många fall hänvisades till världslig rätt. I Skåne 1697 fanns det knappt några fall av dryckenskap, den enda anmärkningen därifrån var att bröllopen inte skedde med stor ståt. När det gäller prästerskapet stämde inte teorin och med praktiken, präster som drack eller sålde alkohol skulle mista sina yrken. Jag har inte hittat ett fall där en präst mist sitt yrke. Gällande min jämförelse med andra länder i Europa kunde jag inte dra några större slutsatser. Dock agerade kyrkan i Sverige mot liknande beteenden som ansågs problematiska hos de länder jag jämförde med.