Jämförelse mellan prognostiska markörer vid intensivvårdskrävandesepsis på universitetssjukhuset Örebro

Sammanfattning: Bakgrund: Sepsis är ett allvarligt tillstånd som är vanligt förekommande och medför en hög riskför mortalitet. Trots den vanliga förekomsten råder en stor okunnighet om tillståndet. I många århar olika markörer på akutmottagningen studerats, för att ta reda på vilka markörer som äreffektivast på att förutsäga en patients sjukdomsutveckling och utfall. Det finns än idag en storoenighet bland forskare om vilka markörer som är bäst. Laktat, andningsfrekvens (RR;respiratory rate) och base excess (BE) har använts som prognostiska markörer tidigare, menvilken av dem som är bäst är okänt. För behandling av sepsis finns det riktlinjer som säger attantibiotika bör administreras inom en timme efter ankomst till akutmottagningen. Det har visatsig vara avgörande för prognosen hur snabbt antibiotika sätts in. Syfte: Att jämföra det prognostiska värdet hos laktat med respirationsfrekvens (RR) med Baseexcess(BE) i blodet, samt att undersöka hur väl de nationella riktlinjerna för initial behandling avsepsis har följts och vilken inverkan på patientutfall detta har. Metod: En retrospektiv journalgranskningsstudie gjordes på alla patienter som har vårdats försepsis på IVA på Universitetssjukhuset Örebro under perioden juli 2017 – juli 2018. Utav totalt 62patienter som selekterades ur ett sepsisregister kunde 50 stycken inkluderas i undersökningen.Studiepopulationen indelades i två grupper: mortalitet inom 30 dagar eller ej. Resultat: Av de inkluderade 50 patienterna avled 12 stycken (24%) och 38 stycken (76%)utvecklade septisk chock, 42 stycken (88 %) fick vätska administrerat inom 1 h och 26 stycken (52%) fick antibiotika inom 1 h. Mann Whitney U-test visade att fördelningen av laktatvärden (p =0,166), andningsfrekvensvärden (p = 0,059) och base excess-nivåer (p = 0,077) hos gruppen meddödsfall inom 30 dagar jämfört med gruppen utan dödsfall inom 30 dagar inte var statistisktsignifikanta. Log rank test visade: laktat > 4 mmol/l (p = 0,136), RR ≥ 30/min (p = 0,037), BE < -3mmol/l (p = 0,802), antibiotika administrerat inom 1 h (p = 0,636). Slutsats: Andningsfrekvens var en bättre prognostisk markör på akutmottagningen än laktat ochbase excess. En otillfredsställande låg andel av patienterna fick antibiotika inom en timme efterankomst till akutmottagningen. Administrering av antibiotika inom en timme efter ankomst tillakutmottagning visade sig inte vara avgörande för prognosen.