Tränarbeteenden, Självbestämmande och Psykiskhälsa/ohälsa inom elit ungdomsfotbollen

Sammanfattning: Tidigare studier visar att spelare kan uppfatta tränare annorlunda jämfört med vad tränarenvill. Tränarbeteendet kan ha olika utfall på självbestämmandet och välmåendet hos spelaren.Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur fotbollsspelare uppfattar huvudtränarensbeteenden. Det var av intresse att se samband mellan spelarnas upplevelse av tränarbeteenden,självbestämmande och psykisk hälsa/ohälsa där klubblaget är i fokus då detta påverkarspelarnas välmående och vidare utveckling. I studien deltog 102 ungdomsfotbollsspelare ielitförberedande akademier i åldrarna 15 till 18 år (M=16,03, SD=1,014). Mätinstrumentensom användes var Coaching Behavior Scale for Sport, The Basic Needs Satisfaction in SportScale och General Health Questionnaire-12. Analysmetoderna som genomfördes vardeskriptiv statistik, beroende t-test samt enkla linjära regressionsanalyser. Den deskriptivastatistiken visade att personlig kontakt var det högst rangordnade tränarbeteendet samt attspelarnas självbestämmande hade höga medelvärden. Beroende t-testet visade signifikant merupplevd psykisk hälsa än psykisk ohälsa. Vidare visade de linjära regressionsanalyserna attautonomi, samhörighet och psykisk hälsa hade ett signifikant samband med tränarbeteendeoch var positivt relaterat. Vidare identifierades att tränarbeteende inte är relaterat tillkompetens och psykisk ohälsa. För framtida forskning rekommenderas vidare forskning inomämnet med fler elitförberedande fotbollsakademier. Det är av intresse att utföra en liknandestudie med flickor samt göra en kvalitativ studie där intervjuer sker med både tränare ochspelare.