Att våga se komplexa samband: En studie av hur Värnamo kommun kan arbeta med synergier och konflikter inom Agenda 2030

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier

Sammanfattning: FN:s och den svenska statens vägledning till kommuner som vill arbeta med Agenda 2030 framhåller att alla globala mål hänger samman på ett positivt sätt. Det finns dock forskning, bland annat av Pradhan et al. (2017), som tyder på att situationen inte är fullt så enkel då det också finns konflikter som gör det svårt att uppnå flera mål parallellt. Därför syftar denna studie till att bidra med förståelse om hur kunskap om synergier och konflikter inom Agenda 2030 kan användas för att stärka kommuners hållbarhetsarbete. Uppsatsen utgör en fallstudie av Värnamo kommun och genomförs genom kvalitativa litteraturstudier, intervjuer samt en fokusgrupp. Resultaten tolkas utifrån Pradhan et al. (2017) samt de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Studien kommer fram till att Värnamo kommun satsar mer på frågor som rör ekologisk än social hållbarhet, men att organisationen på grund av konflikter mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet ändå riskerar att bidra till miljömässig ohållbarhet. Uppsatsens viktigaste rekommendation till kommunen är att de bör arbeta mer tvärsektoriellt med hållbar utveckling samt analysera sina insatser utifrån synergier och konflikter. Genom att arbeta på ett sådant sätt minimeras risken för att hållbar utveckling inom vissa områden sker på bekostnad av ohållbarhet inom andra områden. Studien belyser därmed vikten av att våga och kunna studera de komplexa samband som finns inom hållbar utveckling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)