En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Sammanfattning: Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna. Högskola: Högskolan i Halmstad. Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet. Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning. Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete. Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna. Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt. Framförallt vad det gäller lastreduktionsfaktorerna alfa a och alfa n och huvudlasten i lastkombination 6.10b för vissa specifika fall.            Dessutom skiljer det sig mycket hur konstruktörerna följer rekommendationerna   angående sprickbegränsande armering i Eurokoderna. Vissa följer dem inte alls, andra reducerar ibland på grund av den stora armeringsmängden och vissa följer rekommendationerna fullt ut. Det här gör att armeringsmängden skiljer sig beroende på vilken konstruktör som har dimensionerat armeringen. Enligt den här studien är det också tydligt att vissa delar i Eurokoderna är ofullständiga på information, speciellt vad det gäller om- och tillbyggnation av befintliga byggnader, vindlast på byggnader med oregelbundna former, samt lastreduktionsfaktorerna och alfa a och alfa n. Det kan även konstateras att vissa konstruktörer fortfarande använder de gamla   byggnormerna på ett eller annat sätt på grund av vissa osäkerheter i Eurokoderna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)