Att sätta handtag på seriens språk : Hur en semiotisk serieanalys av två grafiska romaner kan utveckla elevers lässtrategier

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka serier som en adekvat bärare av kunskap och därför ett möjligt didaktiskt instrument för att utveckla elevers lässtrategier i svenskämnet på högstadiet. Uppsatsen redogör för seriens definition och samhälleliga status samt möjligheter kopplade till genrens plats i skolan. Fokus ligger på serier som faller under kategorin grafiska romaner, vilka är omfattande serieverk som berättar en viktig historia. Stand-alone-stories och auteur är även viktiga begrepp eftersom de in- nefattar serier som inte är massproducerade och där serieskaparen är ansvarig för hela den kreativa processen. För att nå en djupare förståelse för serier innehåller serien ett analysinstrument baserat på semiotik. Instrumentet används för att analysera två gra- fiska romaner: Persepolis av Marjane Satrapi (2006) och Maus av Art Spiegelman (2009). Analysen visar att genom en fördjupad dekonstruktion av serier kan en större förståelse och kritisk förmåga utvecklas hos elever. Slutligen diskuteras möjligheterna för att använda serien i skolan med särskilt fokus på svenskämnet.