Kunskapsinterventioners påverkan på patienter med kronisk njursvikt- för en ökad egenvård. En litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Kronisk njursvikt (CKD: Chronic kidney disease) är en tyst sjukdom som har ett smygande förlopp och i ett senare skede är den livshotande. Då sjukdomen upptäcks i tid är den behandlingsbar. I Sverige har var tionde invånare nedsatt njurfunktion och cirka 11 000 människor får njursvikt med njurersättande behandling varje år. En ökad egenvård stärker patientens självkänsla, välbefinnande och minskar sjukvårdskostnaderna (Njurförbundet, 2020). Egenvården hos denna patientgrupp är stor och kunskap är en förutsättning för att kunna bedriva egenvården. Olika utbildningsinterventioner skulle kunna stärka patientens egenvård. Enligt Njurförbundet (2020) kan digital teknik öka individens självständighet i sin behandling. Syfte: Syftet är att beskriva på vilket sätt olika kunskapsinterventioner kan påverka egenvården för patienter med CKD. Metod: En allmän litteraturöversikt med deduktiv ansats, baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Av de elva artiklarna var nio kvantitativa, en kvalitativ och en var av mixad design. De valda artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Utifrån Fribergs granskningsmall värderades artiklarnas kvalitet efter skalan låg, medel och hög. Resultat: Kunskapsinterventioner har stor påverkan på patienter med CKD och deras förmåga till egenvård. Färdigheter som Självförmåga och självhanteringsförmåga stärkte patientens egenvård. Självförmågan hade däremot störst påverkan på patientens egenvård. Kunskapsinterventionerna visade att sjuksköterskans vårdinsats var viktig för patienternas själhanteringsförmåga och egenvård. Socialt stöd var en viktig faktor och digitala kunskapsinterventioner fungerar som ett bra komplement till mänskliga möten. Kunskapsinterventionerna kunde inte motverka psykisk ohälsa, däremot identifiera den. Slutsatser: Olika kunskapsinterventionerna bidrar till en ökad egenvård och sjuksköterskan spelar en nyckelroll oavsett vilken typ av kunskapsintervention det är. Det finns en brist på kvalitativa studier som är inriktade på individuellt anpassade kunskapsinterventioner. Fler former av kunskapsinterventioner är efterfrågade, såsom mänsklig kontakt, e-hälsa och digitala möten.