Matematikundervisning relaterad till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete

Sammanfattning: Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att ta reda på lärares undervisningspraktik i ämnet matematik användes metoden observation och för att ta reda på elevers upplevelse av matematikundervisningen användes metoden enkätundersökning. Författarna skapade en enkät utifrån det KASAM-test som Antonovsky (2005) har utformat. Våra undersökningsresultat visade att i den klass där eleverna starkast upplevde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i matematikundervisningen ägde en undervisning rum som i störst utsträckning genomsyrades av ett klimat där ett syfte med ämnet matematik och elevernas uppgifter var uttalat. Det matematiska innehållet var tydligast relaterat till det arbetssätt som användes för stunden och kopplingen dem emellan var oftast uttalad. Vidare erbjöds dessa elever i störst utsträckning flera olika arbetssätt inom samma moment och dessutom lärarledda sammanfattningar där dagens, gårdagens och morgondagens lektioner knöts ihop. Eleverna i denna klass kunde uttrycka sig muntligt i hel- och halvklass utan att det som sades direkt bedömdes. De fick även möjligheter att förstå matematiken utifrån en helhet och sin egen verklighet. Läraren i denna klass var dessutom synligt mer engagerad i ämnet matematik och de uppgifter eleverna ställdes inför.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)