Individuell lönesättning - Utveckling och utmaning

Sammanfattning: Lönebildningen är en process i ständig förändring som genom tiderna både påverkat och påverkats av arbetsmarknadens förutsättningar. Det är en process som har betydelse för såväl löntagare som företag och arbetsmarknaden i stort. Genom att lönebildningen i mitten av 1900-talet bestod av gemensamma förhandlingar mellan arbetsmarknadens centrala organ kunde många intressen tillvaratas och arbetsfred uppnås. Då förutsättningarna förändrades kom de starka centrala avtalen att ersättas av förbundsbaserade förhandlingar och sedan dess har decentraliseringsprocessen fortsatt att utvecklas. Det som varit, och fortfarande är, ett utmärkande drag är avsaknaden av lagstiftning på lönebildningsområdet. Omfattningen av den individuella lönebildningen skiljer sig mellan grupper och branscher. Den företagsnära och individuella lönebildningen innebär att lönen förhandlas mellan chefen och medarbetaren. Olika faktorer påverkar hur den individuella lönesättningen kan se ut och både lag och avtal ligger till grund för hur pass fri och individuell lönesättningen faktiskt är. Arbetsmarknadens parter ser olika för- och nackdelar med att löneförhandlingarna flyttas ner till företagsnivå. Det finns många positiva konsekvenser så som ökad produktivitet och bättre prestationer. Det råder delade meningar om hur arbetsfreden och arbetskraftskostnaderna skulle påverkas. Även aspekter som att fackets roll skulle bli annorlunda kan vara problematiskt för en utökad decentralisering. Efter en analys av tänkbara hinder har jag i min slutsats kommit fram till att det som skulle kunna göra att samordnade förhandlingar helt och hållet överges är att den stora massan tappar förtroendet för modellen. I annat fall är min uppfattning att det mer eller mindre alltid kommer finnas någon typ av kontroll, dels beroende på starka fackföreningar, men även till följd av att den svenska modellen med partsansvar mer eller mindre är beroende av det.