Rent konstlade upplägg - doktrinens utveckling och dess EU-skatterättsliga innebörd

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Skatterätten inom Europeiska unionen har under många år varit under konstant utveckling. EU-skatterätten är ett mångfacetterat område genom att det i vissa avseenden skett en harmonisering, medan skatterätten inom andra områden kvarstår som en del av medlemsstaternas suveräna lagstiftningar. Det sagda har givit upphov till att vissa delar av skatterätten, inte minst gällande företagsbeskattningen på den direkta beskattningens område i förhållande till etableringsfriheten, kännetecknas av stor oklarhet. En stor del av rättsutvecklingen på företagsbeskattningens område inom EU har skett genom EU-domstolens förhandsavgöranden. Syftet med uppsatsen är därmed att redogöra för EU-domstolens betydelse för den skatterättsliga utvecklingen inom EU. Vidare är syftet att undersöka en specifik del av EU-domstolens praxis, rent konstlade upplägg, och vad begreppet faktiskt innehåller. EU-domstolen har i en rad skatterättsmål indirekt förklarat nationella lagstiftningar, vilka haft till syfte att motverka skatteflykt, vara i strid med etableringsfriheten på grund av att de träffat annat än bara rent konstlade upplägg. Det torde därför vara av stor betydelse för den fortsatta skatterättsutvecklingen inom EU att det råder klarhet kring vad rent konstlade upplägg faktiskt innebär. Av redogörelsen och sedermera analysen kan sammanfattningsvis konstateras att den doktrin om rent konstlade upplägg som EU-domstolen skapat, innebär ett krav på att ett förfarande är 100% skattebetingat. Den innebörd som EUD givit doktrinen medför att vid förekomsten av någon form av affärsmässighet i en bolagskoncerns upplägg, ska skatteflyktslagstiftningen i fråga inte kunna rättfärdigas enligt EU-rätten. I analysen konstateras emellertid att rent konstlade upplägg-doktrinen delvis kan ha tappat signifikans genom att EUD kombinerar skatteflyktsgrunden med andra rättfärdigandegrunder, vilket således kan medföra att förekomsten av en affärsmässighet i ett upplägg, som en nationell lagstiftning tillämpas på, inte nödvändigtvis gör att lagstiftningen är i strid med gemenskapsrätten. Det sagda ändrar inte innebörden av ett rent konstlat upplägg, men får likväl betydelse för dess praktiska betydelse inom EU-skatterätten. I uppsatsen konstateras vidare att rent konstlade upplägg-doktrinen innehåller vissa betänkligheter. EUD:s uttalanden leder till en oklarhet avseende hur de uppställda kriterierna ska tillämpas i praktiken. Det sagda samt domstolens uttalanden om bolagens möjlighet eller ansvar att visa på de objektivt relevanta omständigheterna innehåller en del förutsebarhets- och rättssäkerhetsaspekter. EUD:s praxis kan göra det svårt för bolag med gränsöverskridande etablering att dels veta huruvida ett upplägg är ett lagligt utnyttjande av den fria etableringsrätten eller om det utgör ett EU-stridigt rent konstlat upplägg, dels hur bolagen ska föra sin talan inför de nationella domstolarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)