Test av kinematisk Precise Point Positioning i realtid

Sammanfattning: Utvecklingen av satellitbaserad positionsbestämning gör det idag befogat att begära låga osäkerheter med GNSS. Det är idag möjligt att uppnå osäkerheter kring centimetern. Bäst mätosäkerhet ger relativ mätning som sker med stöd av antingen enkelstations- eller nätverks-RTK. I Sverige erbjuder Lantmäteriet med sitt SWEPOS ett tätt referensnätverk som förser användaren med korrektionsdata oavsett position inom Sveriges gränser. Dock är det inte alla länder som kan erbjuda denna positionstjänst. Geografiskt stora länder har mycket svårt att skapa ett referensnät, det skulle betyda flera tusen stationer och gör det till en ekonomisk fråga. Det är bl.a. ur den synpunkten andra metoder har växt fram. En av dessa är Precise Point Positioning (PPP). Enligt G. Hedling (personlig kommunikation, 18 mars 2015) har PPP fått en väl etablering inom jordbruket samt på maritima gruv- och oljeplattformar. Metoden är lämplig vid stora öppna ytor och när avståndet till närmsta referensstation är stor. PPP använder sig av absolut positionering och kan mäta både statiskt och kinematiskt och resultat kan fås i realtid och genom efterberäkning. Det ligger i Lantmäteriets intresse att testa kinematisk PPP i Sverige och den här studien testar kinematisk PPP i realtid med programvaran BNC 2.11 och med korrektioner från International GPS Service (IGS). Enligt Bisnath & Gao (2009) erhålls decimeterosäkerhet med kinematisk PPP och för att bestämma dess tillförlitlighet har i den här studien koordinatavvikelse beräknats mellan BNC och enkelstations-RTK med stöd från SWEPOS. Koordinaterna från enkelstations-RTK har vid testerna angivits som de sanna koordinaterna, genom ett statiskt test har det undersökts om det är motiverat. Utifrån den statiska mätningen har även intialiseringstiden kunnat utredas, alltså den tid det tar för PPP att konvergera. Efterberäkningstjänsten CSRS-PPP har också testats och jämförts mot kända koordinater vid den statiska mätningen.Studien visar att efter närmare en timmes observation avviker PPP under 2 dm i plan mot enkelstations-RTK. Den visar också att 15-30 minuters konvergeringstid är nödvändig för att erhålla osäkerheter på några decimeter. Några av de faktorer som påverkar resultatet är bl.a. jonosfärstörning. högt PDOP-värde och antal processerade satelliter i mjukvarorna, hur mycket är svårt att säga. Vid en tappad signal krävs en ny omintialisering på flera tiotals minuter. Studien visar också att det är lämpligt att använda enkelstations-RTK som sanning. Vid den statiska mätningen avviker enkelstations-RTK kring centimetern mot den kända punktens koordinater, vilket anses godtagbart. CSRS-PPP uppvisar bra resultat och är inte mycket sämre än det resultat enkelstations-RTK redovisar.