Kalkylmetoder vid offentliga investeringar : en jämförelse mellan fyra kommuner

Sammanfattning: Idag finns det 290 kommuner i Sverige som har ett stort ansvar för samhällsservicen invånarna nyttjar. För att utveckla samhället och dess funktioner krävs det investeringar varje år. Ett beslutsunderlag som ligger till grund för investeringarna är investeringskalkyler. Privata företag har tydliga mål där vinst står i centrum medan kommunala verksamheter har svårare att identifiera målet och syftet med investeringarna.  Syftet med studien är att utforska investeringskalkylering inom den offentliga sektorn samt att få en förståelse för hur och varför specifika kalkylmetoder används vid investeringar av materiella anläggningstillgångar. Syftet är också att skapa en större förståelse för vilka osäkerheter som uppkommer vid kalkylering av investeringar och hur dessa hanteras. Studien är en explorativ undersökning med en kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen baseras framförallt på litteratur och vetenskapliga artiklar. Den insamlade empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer från sex stycken personer med olika befattningar från fyra olika kommuner i södra Sverige.  Resultatet visar att kommunerna använder sig av enkla investeringskalkyler som de själva har utformat. Kalkylerna innehåller både finansiella och icke-finansiella aspekter och används som argument för att en investering ska genomföras. Det förekommer ett flertal osäkerheter vid genomförandet av investeringar. Osäkerheter fångas upp genom konsulthjälp, risk- och möjlighetsanalyser eller genom tekniska undersökningar. Samtliga kommuner hanterar osäkerheter genom en osäkerhetsfaktor i kalkylen. Studien bidrar med kunskap om och förståelse för kalkyler i kommunala investeringar. På så sätt kan både invånare och de som jobbar inom kommunala verksamheter påverka och utveckla kalkylerna till det bättre.