Ingen relation är perfekt – En studie av relationen mellan intern skattelagstiftning och skatteavtal i svensk rätt i ljuset av OECD:s modellavtal och tre avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Trenden av ökad internationell handel har resulterat i att skattskyldiga blivit allt mer beroende av dubbelbeskattningsavtal. Existensen av dessa har på senare år blivit hotad, eftersom domstolar underlåtit tillämpningen av avtal till fördel för intern rätt, internationellt benämnt tax treaty override. I Sverige har sådan override skett genom Högsta förvaltningsdomstolens praxis. Uppsatsens syfte är därför dels att utröna gällande rätt vad avser förhållandet mellan skatteavtal och annan intern rätt, dels att analysera detta förhållande utifrån skatteavtals syften i allmänhet samt tre särskilda skatteavtal och deras syften. Rättsdogmatisk metod används och vissa avgränsningar vidtas. Först redovisas mer grundläggande aspekter av skatteavtalet som rättsinstitut och därefter redogörs för och analyseras tre domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen underlät tillämpningen av ett skatteavtal i OMX-målet. I Greklandmålet valde domstolen att förtydliga domen i OMX-målet. Enligt domstolen ska begränsningar i beskattningen som framgår av skatteavtal respekteras, men undantag är påkallat om lagstiftaren givit klart uttryck för att en inkomst ska beskattas i Sverige eller att en regel ska tillämpas oberoende av skatteavtal. I Perumålet uppstod normkollision mellan skatteflyktslagen och skatteavtalet mellan Sverige och Peru, som domstolen undanröjde med hjälp av tolkning av det aktuella skatteavtalet. En slutsats är att det allmänna företrädet för skatteavtal med tillhörande undantag i regel är konforma med skatteavtals allmänna syften, med andra ord att motverka dubbelbeskattning och skatteflykt. Däremot förordas omförhandling av skatteavtal i stället för tillämpning av undantaget om klart uttryck från lagstiftaren. Vidare konstateras att Högsta förvaltningsdomstolens domar i de tre ovannämnda målen förhåller sig olika väl gentemot de i målen aktuella skatteavtalen och deras syften.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)