"Vi kan inte bli Greta Thunberg allihopa, men vi kan försöka" – En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt och praktiska arbete med hållbar utveckling i förskolan ur ett pragmatiskt perspektiv

Sammanfattning: Syftet med denna studie har grundats i viljan att få en inblick i förskollärares förhållningssätt till och praktiska arbete med hållbar utveckling i förskolan. Det till följd av den nya läroplanen för förskolans (Skolverket 2018) reformering som lägger större vikt vid att förskolan ska förhålla sig till och handla efter de hållbara principer som synliggörs där. Detta kan i sin tur kan bidra till möjliggörandet av en hållbar utveckling. Studiens genomförande har baserats på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare på totalt tre förskolor i södra Sverige.Studien har analyserats utifrån John Deweys pragmatiska filosofi tillsammans med de två analytiska begreppen intelligent action och learning by doing (Hartman, Lundgren & Hartman 2004). Resultatet av studien visar att studiens deltagare upplever sig ha ungefärliga och/eller relativt goda uppfattningar om vad hållbar utveckling är och/eller kan vara. Respondenterna belyser ett medvetet handlande och vikten av ett gott förhållningssätt till hållbar utveckling som grundläggande faktorer för möjliggörandet av en hållbar värld. Vidare synliggör studien hur arbetet med hållbar utveckling i förskolan kan komma till uttryck. Utifrån respondenternas synvinkel är aktiviteter som främst är utformade efter den miljömässiga aspekten, sett till tre av respondenternas återgivande, mest prioriterad. För den fjärde deltagande förskolläraren utgör den sociala aspekten av hållbar utveckling merparten av dennes arbete. Varav den ekonomiska aspekten utifrån studiens deltagare inte är lika frekvent uttalad. Enligt förskollärarna ses reformeringen av den nya läroplanen som det främsta möjliggörandet för att hållbar utveckling ska bli en mer central och naturlig del av verksamheten. Samtliga respondenter upplever att deras brist på kunskap inom området hållbar utveckling utgör den största begränsningen i deras vardagliga arbete. Exempelvis gällande hur alla tre aspekter av hållbar utveckling kan synliggöras och/eller bilda en helhet i utformningen av aktiviteter på förskolan.