Multilevel Governance Applied to the Case Law of the Court of Justice

Sammanfattning: Detta examensarbete identifierar styrkor och svagheter i multilevel governance-teorin, när denna appliceras på EU-domstolens rättspraxis. Metoden som används är alltså främst en rättsfallsanalys. Material från ett flertal författare har använts för att identifiera relevanta rättsfall och ge juridiska analyser av rättspraxisen, samt även ge en beskrivning av teorin. Genom beskrivningen av teorin har tre huvudpelare identifierats; (1) uppfattningen om flera aktörer på olika nivåer, (2) som påverkar auktoritativt beslutsfattande, (3) genom interaktioner i en reflexiv process. Dessa nyckelkoncept i teorin appliceras vid undersökningen av EU-domstolens rättspraxis. Den rättspraxis som studeras i detta examensarbete rör miljöskydd som ett berättigande, vid inskränkningar i fria rörligheten för varor. För att få ytterligare förståelse för EU-domstolens rättspraxis på området ges först en kort introduktion kring hur fria rörligheten för varor, samt miljöskydd är skyddade i fördragen. Sedan beskrivs och diskuteras de två grunderna för berättigande; artikel 36 FEUF, och det av EU-domstolen skapade berättigandet tvingande hänsyn. Därefter beskrivs och diskuteras proportionalitetstestet. I analysen argumenteras att analysen av EU-domstolens rättspraxis visar att teorin har åtskilliga styrkor, då flera exempel av olika aktörer som formar rätten i en reflexiv process kan identifieras. Dock kan även några svagheter observeras. Det argumenteras att dessa svagheter är framförallt på grund av rättspraxisens natur, och hur EU-domstolen formulerar sina domar. Även om svagheterna ska hållas i minnet, så argumenteras det för att teorin kan användas som en metod för att förstå hur lag skapas genom EU-domstolens praxis. Sådan förståelse av skapandet av lag kan därefter användas som ett första steg för att sedan i kommande studier analysera skapandet av lag från t.ex. ett demokratiskt legitimitets-perspektiv.