Psykisk hälsa och emotionsreglering hos ensamkommande flyktingbarn: En enkätundersökning på 95 ensamkommande flyktingpojkar angående psykisk hälsa, emotionsreglering samt framtidstro

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: Denna studie undersöker psykisk hälsa samt emotionsregleringsstrategier hos ensamkommande flyktingbarn. En enkätundersökning har genomförts, där frågeformulären också har behandlat frågor om framtidstro. Totalt 95 pojkar i åldrarna 13-17 år på sju transitboenden för ensamkommande flyktingbarn besvarade ett frågeformulär som mäter psykisk hälsa - ”The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ)” och en modifierad version av ett frågeformulär som mäter emotionsreglering - ”The Emotional Regulation Questionnaire for Adolescents”. Resultaten visar att 42 % av pojkarna får ett resultat på totala svårigheter på SDQ som anses vara av klinisk art eller i gränszonen. Pojkarna rapporterar särskilt höga värden av emotionella symtom. Vi ser i samma material låga nivåer av uppförandeproblem och hyperaktivitet, samt en hög grad av prosocialt beteende. De pojkar som använder sig av en emotionsreglering präglad av ruminering och negativa tankar, uppvisar sämre psykisk hälsa. Social emotionsreglering och distraktion uppvisar ett positivt samband med en bättre psykisk hälsa. Sammanlagt 29,3 % uppger att de har skadat sig själva med flit. De pojkar som rapporterar att de ber i högre grad när de känner sig ledsna, uppvisar i studien mindre uppförandeproblem. En stor andel av de ensamkommande flyktingbarnen rapporterar en stark tro på framtiden vilket visar på samband med en bättre psykisk hälsa. Sammanfattningsvis bekräftar denna studie tidigare forskning kring ensamkommande flyktingbarn, och ger dessutom en mer nyanserad bild av denna grupps psykiska hälsa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)