En undersökning om hur läromedel skildrar genusskillnader i religionskunskap i den svenska grundskolan : En kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys

Sammanfattning: Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42).  Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.).  Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.