Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom inom slutenvården : en allmän litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Demenssjukdom är en progressiv sjukdom som påverkar den kognitiva funktionen. Förekomsten av sjukdomen ökar globalt och uppkommer i alla samhällsklasser. Symtomen utmanar personen individuellt och påverkar livskvaliteten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar sammanfattades samt analyserades kontinuerligt. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: (i) uppnå personcentrerad vård, (ii) interpersonella relationer, (iii) brist på kompetens och (iv) etiska aspekter. Sjuksköterskorna hade en vilja att bedriva personcentrerad vård trots det komplexa vårdbehovet. Miljön inom akutsjukvården var inte utformad för patientgruppen. Anhöriga sågs som en viktig resurs och ett fungerande teamarbete gynnade demensvården. Adekvat kunskap och kliniska erfarenheter saknades vilket drev sjuksköterskorna att utveckla kompensationsstrategier. Etiskt komplicerade situationer uppstod i vården av patienter med demenssjukdom. Konklusion: Rutinerna inom slutenvården är inte tillräckligt modifierbara för att möta patienter med demenssjukdoms komplexa vårdbehov. Miljön inom slutenvården är inte anpassad för denna patientgrupp. Relationen till anhöriga och teamet är en viktig resurs för sjuksköterskorna. Det visades på en kunskapsbrist och det saknades utrymme för etisk reflektion vilket skulle gynna vården av patienter med demenssjukdom.