Priset för rättvisa – sämre förutsättningar för samma krav? - En studie om hur bevisvärderingen vid våldtäktsbrott påverkas av att målsäganden har en intellektuell funktionsnedsättning

Sammanfattning: Bevisvärdering i brottmål utgörs av en intresseavvägning mellan två grundläggande men till viss del motstående intressen om å ena sidan en effektiv brottsbekämpning och alla människors rätt till skydd under lagen, och å andra sidan det starka kravet på rättssäkerhet för personer som är anklagade för brott. Bevisvärderingen vid våldtäktsbrott är ofta föremål för svåra bedömningar och dessa mål är ofta känsliga i de fall målsäganden är särskilt utsatt. Denna uppsats syftar således att utreda hur domstols bevisvärdering vid våldtäktsbrott påverkas av målsägandens intellektuella funktionsnedsättning, med anledning av kognitiva och kommunikativa svårigheter. Denna uppsats belyser med hjälp av rättsdogmatisk metod, hur rättsläget ser ut beträffande bevisvärderingen i dessa frågor, och vilka aspekter domstolar fäster vikt vid under dessa omständigheter. Högsta domstolen har uttalat sig vägledande i bevisvärderingen i sexualbrottsmål, som kan vara problematisk i mål där målsäganden har en intellektuell funktionsnedsättning. I praktiken påverkas bevisvärderingen främst av målsägandens intellektuella funktionsnedsättning avseende trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningarna, samt vad gäller kravet på stödbevisning och formen av målsägandens förhör. Målsägandens uppgifter bedöms då som bristfälliga, med hänvisning till deras intellektuella funktionsnedsättning, vilket medför ett visst bevismässigt underläge. Analysen behandlar bevisvärderingssvårigheterna i förhållande till både åklagaren och den tilltalade, och hur dessa svårigheter kan problematiseras utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Å ena sidan riskerar personer med intellektuell funktionsnedsättning att få ett sämre skydd för sin sexuella integritet, på grund av svårigheterna att nå beviskravet. Å andra sidan, förutsätts ett högt ställt beviskrav för att oskyldiga inte ska dömas i mål där bevisläget är svårt. Detta problem är komplext, men behöver adresseras.