Att genomgå hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskinen : kognitiva effekter

Sammanfattning: SAMMANFATTNING För att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer. För att som vårdpersonal kunna bemöta och informera dessa patienter krävs kunskap om kognitiva nedsättningar postoperativt. Syftet var att belysa kognitiva förändringar hos patienter som opererats med stöd av hjärt-lungmaskin. Litteraturöversikt genomfördes där alla typer av hjärtkirurgi som utförts med stöd av hjärt-lungmaskin valdes att inkluderas. Originalartiklar på svenska och engelska eftersöktes med åtkomst via "full text", ingen begränsning på publikationsår gjordes. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar eftersöktes. Sökord som användes var "cardiopulmonary bypass", "heart-lung machine", "cognition disorders", "neurobehavioral manifestations", "patients", "postoperative" och "experience". Databaser som användes var Cinahl, PsycINFO och PubMed. Slutresultatet blev 15 kvantitativa artiklar som granskades enligt mallar från Sophiahemmets högskola. Ingen artikel exkluderades pga. låg kvalitet, sju stycken bedömdes ha medelkvalitet och åtta bedömdes ha hög kvalitet. Artiklarnas resultat analyserades med studiens syfte som utgångspunkt för att sedan sammanfattas och sammanställas till rubriker. Bedömning gällande artiklarnas etiska ställningstagande har gjorts i samtliga inkluderade artiklar. Resultatet visade att kognitiva nedsättningar var vanligt förekommande. Typer som beskrevs var påverkan på minne, koncentration och visuomotorisk konstruktionsförmåga. Depressiva tillstånd beskrevs och även en koppling till nedsatt minne beskrevs. Det var vanligare att utveckla kognitiva nedsättningar med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin än att opereras utan dess stöd. Kognitiva nedsättningar beskrevs upp till fem år efter operation. Det beskrevs också kognitiv försämring som förvärrades efter ett år till tre år efter operation. Hjärt-lungmaskinen visade sig bidra till utveckling av kognitiva nedsättningar där det också framkom att aortatångtid var associerat med kognitiv nedsättning. Risker för att utveckla kognitiva nedsättningar var hög ålder. Kognitiva nedsättningar utgjorde inte ett hinder för arbete eller vardagliga aktiviteter. Kognitiva nedsättningar är förekommande både på kort och på lång sikt efter att ha genomgått hjärtkirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin. Att symtom inte alltid är uppenbara, förutom vid tester ställer krav på att vårdpersonal erbjuder den information som krävs inför operation för att förbereda patienten. Då kognitiva symtom kan debutera senare kan detta tolkas som åldringsprocess och etiologin är inte säkerställd. För att kvalitetssäkra vården kring dessa patienter bör vårdpersonal vara uppmärksamma på kognitiva symtom postoperativt.