Märkning av rundvirke : informationsöverföring, mätningstillfällen och märkningsmetodik i virkesflödet från skog till industri

Sammanfattning: Stora kvantiteter data produceras varje dag i de svenska skogarna. Allt från taxeringsdata och skördarmätt data till uppskattade data vid virkestransporter och data från inmätningen vid industrierna. En stor del av det data som samlas in under tidiga skeden i flödeskedjan når aldrig industrierna utan förblir kvar i traktbanken eller skogsbruksplanerna hos skogsägarna. Detta är till stor del information som skulle kunna användas till att optimera respektive delprocess i hela flödeskedjan och som dessutom uppskattas eller mäts flera gånger under tiden virket går genom processerna. Virket identitetsmärks på avlägget med hjälp av vältlappar i södra Sverige eller en färgad sifferstämpling i norra Sverige. Dessa två manuella märkningsmetoder innebär en del problem som främst kopplades till den mänskliga faktorn eller väderförhållanden, vilket senare skapar extraarbete för personer i följande steg i kedjan. Syftet med studien var att undersöka potentialen för ett digitalt spårningssystem för virke genom att beskriva dagens märkningsmetoder med de kostnader och problem som de står för och kartlägga det informationsflöde som sker idag och samtidigt undersöka vilka effekter ett digitalt informationssystem skulle kunna innebär för olika funktioner inom flödeskedjan – från skog till industri. Kvalitativa intervjuer av olika representanter från skogsbruket genomfördes för att samla in information om märkningsmetoderna och vilka effekter ett ökat informationsflöde angående virket skulle innebära för respektive process. Intervjuerna genomfördes även för att visualisera dagens informationsflöde med hjälp av processkartläggning. Även enklare kostnadsberäkningar av märkningsmetoderna utfördes med insamlad tiddata från skotarförarnas självskattning av den tid de nyttjar till märkningen för att skapa en bild av en möjlig besparingspotential. Huvudresultatet av studien visade att mycket data registreras flera gånger under vägen från stående skog till inmätning på industrin. Som mest registrerades virkets volym vid sex olika tillfällen. Intervjuerna resulterade i att märkningen tog mellan 8–24 minuter per skift att utföra, och något kortare tid för märkning med vältlappar än med stämpling. Detta skulle generera en märkningskostnad på mellan 0,15–4,13 kr/m3fub beroende på märkningsmetod, avverkningsform och vilken timkostnad som används i beräkningarna. Slutsatsen är att det finns potential för en digitalt sammanhållen spårning av virke på grund av efterfrågan på ökad information av virkesdata från industrierna och ett fortsatt intresse av virkets geografiska spårbarhet. Inga slutsatser kring den faktiska ekonomiska besparingspotentialen kan dras innan fler studier med noggranna tidsstudier och beräkningar av den faktiska besparingspotentialen utförs.