Gallringens effekter på botten- och fältskikt i grandominerad produktionsskog : en studie av hur störning kan påverka β-diversitet i Norrland och Svealand

Sammanfattning: Den boreala skogens beståndsstruktur har historiskt primärt präglats av brand, vilket skapat en flerskiktad beståndsstruktur. Störning är därför en avgörande faktor för artmångfald i dessa ekosystem. När svenskt skogsbruk startade med dimensionsavverkning ökade ljusinsläpp och näringstillgång vilket potentiellt har gynnat tillväxten i botten- och fältskikt. Dimensionsavverkningen förändrade skogen men ett kontinuerligt trädbeklätt landskap med en flerskiktad beståndsstruktur bevarades. Idag motverkas de naturliga störningsregimerna av skogsbruket. Den vanligaste antropogena störningen är idag trakthyggesbruket, vilket har förändrat beståndstrukturen på landskapsnivå. Landskapet domineras av enskiktad skog vilket kan missgynna ljusberoende arter i de lägre skikten. I trakthyggesbruket ingår skogsbruksåtgärden gallring som kan liknas vid intermediär störning. Gallring bör likt dimenssionavverkning ge förbättrade växtförutsättningar i botten- och fältskikt. Syftet med denna studie var att undersöka hur gallring påverkar diversiteten mellan lokaler. Genom kvantitativ analys studerades åtgärdens påverkan på β-diversitet (Whittakers definition) i botten- och fältskikt. Studien baserades på data från Riksskogstaxeringen, för grandominerad mark i Svealand och Norrland (den boreala klimatzonen). Ett ogallrat stickprov med samma förutsättningar användes som kontroll. En statistisk analys genomfördes med hjälp av ett parat T-test för att undersöka om signifikant skillnad i β-diversitet fanns vid tidpunkten T1 och T2. Dessutom utfördes T-test för att undersöka om signifikant skillnad i β-diversitet fanns mellan den gallrade och ej gallrade populationen vid respektive tidpunkt. Resultatet av denna studie visade ingen signifikant skillnad i β-diversiteten före (T1) och efter (T2) gallring. Inte heller den ej gallrade kontrollen visade någon signifikant skillnad i β-diversiteten mellan T1 och T2. Studien kunde inte heller visa någon signifikant skillnad mellan den gallrade och ej gallrade populationen vid varken tidpunkt T1 eller T2. Att ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan gallrad och ej gallrad skog kan främja gallringen som en åtgärd som ger både ekonomisk avkastning och samtidigt bibehåller β-diversitet. Gallring och annan störning är också viktiga inslag i landskapet för att bibehålla och främja biodiversitet.