Diskursanalys av LVU-utredningar En studie av fyra barnavårdsutredningar

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Det övergripande syftet med vår uppsats är att med hjälp av diskursanalys studera hur LVU-utredningar (Lagen om vård av unga) är producerade. Vilka typer av problem som lyfts fram och varför problemen beskrivs på just det sättet. Utredningarna startar utifrån en oro om barn/ungdom som riskerar fara illa och som har kommit till socialtjänstens kännedom via anmälningar. Grunden för oron är kopplad till föräldrars ansvar att tillgodose barns behov (LVU 2 §) eller oro om ungdom som utifrån eget beteende genom missbruk och kriminalitet riskerar fara illa (3 § LVU) och därmed riskera sin hälsa och utveckling.Vid genomförandet av studien har vi använts oss av kvalitativ textanalys av fyra LVU-utredningar. Tre utredningar är ansökningar enligt 2 § LVU (miljöfall) och den fjärde är ansökan enligt 3 § LVU (beteendefall). Vi har använts oss av diskursteori för att analysera utredningstexten. Inom diskursteori studeras de sociala fenomen med hjälp av diskursanalytiska redskap eftersom större delen av det sociala anses vara av diskursiv karaktär. En fördel med att studera utredningar är att materialet inte förändras från gång till gång då de inte är utsatta för samma direkta påverkan som vid intervjuer. Med hjälp av ett diskursanalytiskt synsätt kan vi få svar på hur världen presenteras, tolkas och återges vilket innebär möjligheter till fördjupad insikt i hur en verklighet blir till. Socialsekreterarens utredningsarbete både beskriver och skapar den verklighet som ungdomarna lever i. Texterna lyfter fram ett avvikande beteende hos ungdomarna och deras föräldrar i syfte att få igenom ett beslut om tvångsomhändertagande. Utredningarna är skrivna för de som är insatta i barns behov och rättigheter. Socialt arbete innehåller institutionell makt där socialsekreteraren har befogenhet att definiera problem och välja över vad som ska framställas i utredningarna. Utredningarna handlar om att skapa trovärdighet vilket sker genom att socialtjänsten inhämtar information från andra diskurser. Vi har funnit att LVU-utredningarna inte är skrivna för att stärka föräldrarnas position utan skrivs i syfte att få till en förändring för ungdomen för att tillgodose deras grundläggande behov av omsorg samt bryta en negativ utveckling. Det görs ingen konsekvensbeskrivning av vad det innebär för ungdomen att placeras utom det egna hemmet. Diskussion om kategorin föräldrars betydelse för den unge exkluderas i utredningarna. Den slutsats vi gör är att LVU-utredningarna skrivs för ett juridiskt beslut.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)