Letter of Intent : Rättsverkningar och användningen i praktiken

Sammanfattning: I denna uppsats är huvudsyftet att analysera när förhandlingsinstrumentet Letter of Intent kan få rättsverkningar. Genom analysen framkommer det att dokument i sig inte är juridiskt bindande, eftersom att det inte uppfyller rekvisiten som krävs för att en rättslig handling ska föreligga. Emellertid framkommer det av analysen att ett Letter of Intent kan bli bindande beroende på olika omständigheter. Dokumentet får i dessa fall verkan av ett avtal.Utifrån praxis ser vi att det finns en lojalitetsplikt under förhandlingarna. Beroende på omständigheterna visar det sig att en part inte kan dra sig ur förhandlingarna om inte godtagbara skäl kan påvisas, utan att det ska få rättsverkningar. Ett Letter of Intent kan stärka lojalitetsplikten i och med att sådant dokument gör det lättare att påvisa att plikten är bruten. En annan effekt dokumentet medför, som inte innebär en rättslig sådan, är den moraliska pressen. Det har visat sig att kontrahenter kan känna moraliskt tvång att fullfölja affär på grund av att ett Letter of Intent är undertecknat. Vi kommer fram till att sådant tvång bland annat måste bero på att företag inte vill förlora sitt anseende inför potentiella partners.Det sekundära syftet i denna uppsats är att ta reda på om Letter of Intent är användbart eller till och med avgörande för ett avtals ingående i praktiken. Genom intervjuer med jurister kommer vi fram till att det kan vara ett användbart instrument vid om användningen sker på ett korrekt sätt. Utan juridisk kunskap blir det dessvärre inte lika tydligt vad dokumentets juridiska innebörd är. Det är således bättre att ha en jurist till hjälp vid upprättandet av Letter of Intent.Letter of Intent är ett bra förhandlingsprocessuellt hjälpmedel om det används på ett korrekt sätt. Dokumentet bör bemästras av personer med juridiska kunskaper så att oönskade rättsverkningar kan undvikas.