Avtalsfrihetens inskränkning gällande beslutsbindande aktieägaravtal och den obligationsrättsliga verkan av dessa i relation till aktiebolagsrättsliga aktörer som innehar ledningspositioner i privata aktiebolag

Sammanfattning: Aktieägaravtal är vanligt förekommande inom svenskt näringsliv. Trots detta saknar denna avtalsform lagreglering. Området präglas av normkollisioner som är svårhanterliga från en rättsligsynpunkt och även om doktrin är eniga på vissa punkter föreligger oenigheter på andra och rättsläget kan ibland anses vara oklart. Syftet med denna uppsats är att besvara två frågor, dels ifall avtalsfriheten gällande aktierägaravtal är inskränkt i relation till personer som innehar ledningspositioner i privata aktiebolag och dels om beslutsbindningar som tar sikte på aktörer inom ledningspositioner har någon rättslig verkan. Uppsatsen är indelad i tre delar, introduktion huvuddel och analys, uppsatsen är allmänt hållen till en början för att sedan gå in på djupet i mera speciella företeelser. På avtalrättens område finns en grund tanke om att avtalsfrihet gäller inom civilrätten, aktieägaravtal är hänförliga till förmögenhetsrätten inom civilrätten. Avtalsrätten har två grundpelare som jag valt att ta i beaktan till denna uppsatsa dels om avtalsfrihet föreligger och dels ifall avtalsbundenhet föreligger. Utöver detta har jag behandlat den avtalsrättsliga separationsprincipen och den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen. Svaren jag har kommit fram till är att avtalsfriheten principiellt inte borde anses inskränkt i fråga om aktieägaravtal men att detta inte gäller avtalsbundenheten. I fråga om avtalsbundenhet är doktrin, och här finner jag ingen orsak att undvika från doktrin, eniga om att aktieägaravtal utan stöd i lag inte har aktiebolagrättsligverkan, en mera öppen fråga däremot är ifall aktieägaravtal har obligationsrättslig verkan. Här är svaret blandat och beror vem som är part, för denna uppsats är ledningsaktörer av relevans och vinklar man frågan hit är svaret nekande. I analysen har jag framfört argument till ifall detta är rimligt och försökt med ett kritiskt perspektiv belysa ifall det vore möjligt att teoretiskt erkänna viss obligationsrättslig verkan, dock ändrar inte detta att lege laga är att aktieägaravtal i form av beslutsbindningar med personer i ledningspositioner varken är aktiebolagrättsligtsbindande eller obligationsrättsligt bindande.