Pollinerare, ekosystemtjänster, avkastning, pollinator, ecosystem services & yield

Sammanfattning: Ljudet av surrande insekter har blivit mer sällsynt på senare år och det finns en risk att det kommer bli en betydlig minskning av det i framtiden. Det menar i alla fall oroande forskarrapporter. En stor del av insekterna kan var utrotningshotade och det innebär i sin tur en risk för hela ekosystemet. Ekosystemtjänsterna kopplade till det svenska jordbruket från pollinerare är försörjande och reglerande. Kulturella tjänster från pollinerare finns också, i form av friluftsliv och bärplockning bland annat. Några viktiga pollinerare i Sverige är steklar och mer specifikt humlor och bin. Av de 299 vilda biarterna i Sverige är en tredjedel hotade. Jordbruket är i behov av pollinering för de grödor där självpollinering inte kan ske, dessa är till stor del frukt och grönsaker men även raps. Raps är till viss del självpollinerande, forskningen pekar på att skörden mognar jämnare och avkastningen blir bättre vid en högre närvaro av pollinerare. Detta är av stor vikt för att det ska vara lönsamt att bedriva jordbruksverksamhet därför bör dessa värna om denna ekosystemtjänst som pollinerare bidrar till. Denna rapport tar upp situationen för pollinerare i Sverige och hur de bidrar till olika ekosystemtjänster, fokus ligger på rödlistade arter och dess hot och problematik. Hur närvaron av pollinerare påverkar skörden och avkastningen av raps undersöks för att försöka uppskatta det ekonomiska värdet av pollinerare. En mindre fallstudie genomfördes för att vidare se hur förutsättningarna ser ut för pollinerare i ett begränsat område. En litteraturstudie har legat som grund för denna studie och har begränsats till den data som finns. För pollinerare har det funnits information om steklar (humlor och bin), en geografiskbegränsning till Öland och ett område utanför Gårdby gjordes. I fallstudien framkom det att observationerna av pollinerare skedde sporadiskt och att det finns kunskapsluckor i det valda området. Därför är det viktigt att vidare öka intresset och kunskapen om hur människor varje dag påverkar och nyttjar ekosystemtjänster från pollinerare. Hoten och problematiken identifieras ett av dem var förändrad markanvändning, i form av att förutsättningarna för att överleva inte längre är de samma. Det kan ta sig formen av ett intensifierat jordbruk där tillgången på en varierad föda inte längre finns men också att boplatser växer igen. En lösning till den hastiga förändringar i markanvändningen är att odla mer ekologiskt och ta tillvara på de naturliga områden då de bidrar till en hög biodiversitet. Detta motverkar även intensifieringen av jordbruket som idag går mot att bestå av stora monokulturer. Det andra hotet var insektsmedel generellt, då det har visats att det kan ha en negativ påverkan på pollinerare då främst på deras larver och ägg. Därtill är rekommendationerna för produkttester väldigt korta vilket resulterar i att de fullständiga effekterna alltid syns. Problematiken med insektsmedel har två lösning, en där odling i större utsträckning sker ekologiskt och att genomföra längre tester. Övriga potentiella hot är den överhängande klimatförändringen, sker det en snabb förändring förändras förutsättningarna drastiskt. Även inplantering av odlade pollinerare kan potentiellt vara ett hot då de kan konkurrera ut de vilda pollinerarna.