Talerätt i LOU-mål - En ändamålsenlig reglering eller ej?

Sammanfattning: Statliga och kommunala myndigheter inköp av byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner måste föregås av ett upphandlingsförfarande enligt Lag om offentlig upphandling (2007:1091). En leverantör som inte anser att myndigheten agerat korrekt kan ansöka om överprövning i förvaltningsdomstol av upphandlingen eller ett avtal som myndigheten ingått enligt 16 kap. 4 § lagen om offentlig upphandling. Lagstiftningen bygger på EU-direktiv som har uppnått direkt effekt och har leverantörer har en rätt till effektiva rättsmedel för att utöva de rättigheter de garanterats i EU-rätten. Området är ett av få där EU-rätten har ett starkt processuellt inslag, trots utgångspunkten om principen om nationell autonomi. Talerättsfrågor som har med förvaltningsdomstolens avgörande att göra regleras i Förvaltningsprocesslagen (1971:291). En ansökande leverantör vars ansökan avslås har talerätt mot detta beslut. Domstolen är dock fri att besluta om val av åtgärd och leverantören kan inte överklaga valet i sig. Efter en kursändring i rättspraxis har också leverantörer som riskerar att uteslutas eller att få sina anbud obeaktade av överprövningen erkänts inträde i målet och talerätt mot detta.. Det kvarstår dock oklarheter i gällande rätt. Talerätten är inte komplett behandlad i praxis och huruvida den gällande ordningen överenstämmer med EU-rätten är inte klar. Vidare visar författarens undersökning av kammarrättsdomar under 2015 att tillämpningen av praxis inte är enhetlig. Domstolarna utesluter leverantörer via domskäl och domslut och ofta tillerkänns inte leverantörer talerätt mot de domar där uteslutningen sker i domskäl. Den nuvarande ordningen är otillfredställande och måste korrigeras antingen genom lagstiftning eller praxis.