Religiösa elever i religionsundervisningen : En kvalitativ studie om att undervisa religiösa elever i religionskunskap

Sammanfattning: Denna studie ämnar att, utifrån en kvalitativ forskningsansats, undersöka tre lärares upplevelser av att undervisa religiösa elever i ämnet religionskunskap. Utifrån studiens bakgrund och tidigare forskning beskrivs Sverige som ett av världens mest sekulariserade länder, vilket bland annat visar sig genom att skolans religionsämne gått från att enbart behandla kristendomen, till att idag vara ett ämne som undervisar elever från olika trosbakgrunder tillsammans i ett ämne som på ett neutralt sätt ska lära elever om olika religioner. Sverige är idag ett mångkulturellt och mångreligiöst land, och att undervisa elever från olika bakgrunder skulle utifrån Skolverkets beskrivning av värdegrunden innebära enorma möjligheter. Inte minst då religionsundervisningen lyfter livsfrågor som är viktiga att resonera kring för att skapa förståelse kring människors olika sätt att tänka. Resultatet av studien visar att lärarna ser det som positivt att undervisa en klass med elever från olika religiösa bakgrunder med olika syn på religion eftersom det öppnar för intressanta diskussioner i klassrummet. Flera av de tillfrågade lärarna uppgav att de ser en utveckling under senare år att fler elever är öppna med sin religiösa tro, vilket troligtvis beror på att dagens klassrum består av allt fler muslimer som har en utländsk bakgrund, och som är mycket mer öppna med sin religiösa ställning. Detta har lett till att kristna idag också uppfattas som mer öppna med sin tro. Något som flera av lärarna däremot problematiserade med ett klassrum som inkluderar elever med olika religiös tro var att ämnet religionskunskap berör laddade ämnen som kan leda till många delade åsikter, utifrån religiös tillhörighet vilket kan skapa konflikter där religiösa elever försätts i en utsatt position. Ofta kan religiösa elever tvingas stå till svars för åsikter som är religiöst präglade, eftersom kamraterna ifrågasätter dem. Åsikter som däremot inte är religiöst präglade tycktes inte vara utsatta för problematisering på samma sätt. Flera av lärarna diskuterade att ämnet på flera sätt berör värdegrundsarbete. Tack vare att elever idag är mer öppna med sin religiositet präglas samtalen av flera delade åsikter utifrån elevernas varierande religiösa bakgrund. Här beskrev flera av lärarna att eleverna ofta visar stor respekt för kamrater som har en religiös tro, och kamratrelationerna gjorde enligt 1 lärarna att eleverna kunde utveckla förståelse för olika religiösa tillhörigheter. Å andra sidan gavs också exempel på då religiositet kunde bli ett medel för att förtrycka och håna. Då detta varit fallet tycks det i många fall dock vara konflikter mellan troende elever med olika religiös bakgrund. I dessa fall tycktes emellertid klassrumsklimatet i stort vara avgörande för om dessa trakasserier förekommer. Lärarna gav också exempel på att det förekommer andrafiering i klassrummet mellan elever utifrån deras olika religiösa tillhörigheter. Lärarna uppfattade till exempel att många elever bär med sig fördomar in i klassrummet kring människor som tillhör olika religiösa grenar. I många fall har eleverna fått dessa sedvrida bilder från media. Huruvida dessa fördomar bemöttes tycktes vara väldigt olika utifrån lärarnas svar. I vissa fall tycktes exempelvis läraren anse att det är svårt att bemöta dessa fördomar, medans andra svar snarare tydde på att lärarens inställning skulle kunna förstärka elevernas fördomar. Något som samtliga lärare och även religiösa elever tycks problematisera är att skolans och samhällets sätt att se på kunskap är begränsad och har en tendens att enbart utgå ifrån ett vetenskapligt perspektiv. Å andra sidan beskrev lärarna också klassrum där denna respekt tycktes vara uteblivande och klassrummet istället blev en plats för hån och trakasserier. Detta tycktes i många fall bli problematiskt för lärarna, och nyckelord som ”obehagligt” användes i beskrivandet. Resultatet tyder på att religionskunskap är ett komplext ämne som inte bara berör sakfakta utan också har ett viktigt syfte då det kommer till skolans värdegrundsarbete eftersom ämnet berör frågor som är viktiga att ta upp för att ge eleverna möjlighet att skapa förståelse för varandra, och förståelse för att många frågor inte har ett enkelt svar.