Förbättra stickegenskaperna hos pappersgarn från svenska skogar

Sammanfattning: Med en värld som blir allt mer digitaliserad, där svenska skogsbruk har ett överflöd på pappersmassa. Samtidigt finns en marknad som efterfrågar textilier som ofta är negativa för både hälsa och ekosystem, finns ett behov av förändring. Ett sätt att möta problemet skulle vara att tillverka pappersgarn som skulle kunna stilla en viss efterfrågan på mer resurskrävande textila material och samtidigt hitta ett nytt an- vändningsområde för svensk pappersmassa. I detta arbete har en fördjupning gjorts i pappersgarn med ett mål att optimera det svenska pappersgarnets karaktär och göra det mer stickbart. Till en början i arbetet har fyra olika pappersgarn analyserats i FTIR spektrometer, för att undersöka om det existerar en skillnad i materialinehåll mellan dessa pappersgarner. Resultatet visade på att samtliga fyra garner var tillverkade av enbart cellulosa, men att det inte går att utesluta olika typer av cellulosablandningar. Efter analys fortsatte arbe- tet med två svenska pappersgarner med syfte att reducera friktionen mellan garn och nål. Dessa två garner impregnerades med kemikalierna fatty acid polyether glycols ester, mono-/dialkyphospate och dispersion wax i en Mathis foulard med trycket 3- respektive 5 bar. Där den andra impregneringen resulterade i fyra im- pregnerade pappersgarn. Efter impregnering och fixering räknades viktökningen i procent. Efter impregneringen analyserades pappersgarnernas ytstruktur i ett mikroskop. Det syntes tydligt att garnerna fått en förändrad yta efter impregnering, vilket på- verkade fortsatt analys. Efter analysen i mikroskopet utfördes friktionstest på pap- persgarnerna för att se om impregneringen förändrat friktionskoefficienten i gar- nerna. Ett specialutformat test utfördes där friktionskoefficienten räknades ut med hjälp av data som registrerades. Här visade resultaten på att det tunnare garnet med 3 bar hade den högsta friktionskoefficienten på ca 0,309 och lägst friktionskoeffi- cient hade 5 bar på ca 0,299. Dessa jämfördes mot tunt ej impregnerat garn med en friktionskoefficient på ca 0,300. Det tjockare garnet visade på ett slätare garn med växande friktionskoefficient. Det tjockare garnet som hade utsatts för 5 bar tryck visade på en yta där pappersgarnet hade börjat att lösa upp sig, vilket kunde vara förklaringen till den växande friktionskoefficienten. Vid analys av pappersgarnets stickbarhet i det sista momentet visade det sig att det tunnare garnet med 3 bar var svårstickat och bildade stickfel och hål i varan, detta misstänks bero på hårigheten och den kladdiga yta som lämnades efter impregneringen. Medan det tunnare garnet med 5 bar resulterade i en vara som var lättade att sticka utan stickfel med en mindre kladdig yta, som påvisar att den mekaniska bearbetningen som gav en lägre mängd impregnering resulterar i en sänkt friktionskoefficient. Det är viktigt att skogsbruk sker på ett hållbart sätt. Om det sker och en positiv utveckling görs för det svenska pappersgarnet, kan det så småningom nå en bredare marknad.