Intersektionella perspektiv på läromedel i läs- och skrivinlärning i svenska för årskurs 1

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Sammanfattning: Den här studien omfattar alla läromedel som är utgivna efter 2018 i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 i svenska. Syftet har varit att analysera läromedlen utifrån förekomst av genus, etniciteter samt religion. Resultatet visar att nationella minoriteter inte finns representerade i de analyserade läromedlen. Resultatet visar också att olika etniciteter inte framkommer i läromedlen, även om det förkommer människor med olika hudfärger. Etnicitet kan dock inte baseras på hudfärg. Resultatet visar också att religion och religiösa symboler inte förekommer i de analyserade läromedlen, annat än som ett fåtal symboler för julfirande samt bilder av kvinnor med hijab. Angående genus visar resultatet på att fördelningen mellan kvinnligt kodade karaktärer och manligt kodade karaktärer skiljer på sig i antal och framställning. Antalet manligt kodade karaktärer syns mest på bild, men omnämns inte i lika stor omfattning i text. Antalet kvinnligt kodade karaktärer omnämns i text och bild oftare än manligt kodade karaktärer. Antalet kvinnligt kodade karaktärer är 158 fler än manligt kodade karaktärer totalt. Utav dessa är dock flera kvinnligt kodade karaktärer djur: kor och hönor etc. De didaktiska implikationerna av resultat från denna studie visar på att man som undervisande lärare inte kan förlita sig på att läromedel i svenska i läs- och skrivinlärning för årskurs 1 följer likabehandlingskravet i Lgr 11. Samt att det budskap som elever möts av är homogent, vitt och icke-religiöst. Dessa implikationer är inte generaliserbara utanför studiens ramar, men det kan ändå anses intressant för undervisning i svenskämnet i läs- och skrivinlärning för årskurs 1.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)