Minnen av Mortalitet : ett minnesarbete med lågutbildade kvinnor

Sammanfattning: Den här uppsatsen är resultatet av ett minnesarbete som gjordes med fyra svenska kvinnor, alla i en ålder över 74 år. Syftet var att förstå mer om varför lågutbildade kvinnor har kortare livslängd än grupper med högre utbildning. Genom att utgå från minnesarbete och kombinera det med intervju och narrativt berättande vidareutvecklade jag metoden. I samtal med kvinnorna har jag skrivit ned deras minnen om bland annat stress. Dessutom har jag också skrivit egna minnen av att gå i skolan.Kvinnornas minnen berättar om hur de gör anpassningar för att upprätthålla respektabilitet. Respektabiliteten sammanvävs till viss del av familjerelationer. Som barn kan de bli familjens skam om de misslyckas med att förhålla sig till normer. Som vuxna tar de ansvar för barn och partners respektabilitet. Kvinnorna i minnena gör till stor del dessa anpassningar i tystnad. De förkroppsligar djupt rotade normer och vissa av dem har innan minnesarbetet inte talat med någon utomstående om livshändelser de påverkats starkt av.Skolan, som ofta begripliggörs som välfärdens framgångssaga (Sohl 2014), analyseras och förstås i den här uppsatsen som något mer problematisk. Även om dess manifesta funktion är undervisning så separerar den individer och ger dem olika förutsättningar. Kvinnorna berättar också om en klassamhörighet där det gäller att inte sticka ut och överprestera i skolan (jmf Skeggs 1997/1999, Berggren 2001) varför skolan också blir en arena där klasstillhörigheter förstärks (Bourdieu & Passeron 1977; Adkins & Skeggs 2004). Skolan är också en arkitektur (Sharma 2014) vars konstruktion i stor utsträckning bärs upp av tid.Analysen talar för att den lågutbildade kvinnans tidslighet har särskilda villkor, vilket skapar en temporal maktobalans. Denna obalans är en bidragande orsak till att lågutbildade kvinnor inte har någon egentlig utveckling av livslängd. Den lågutbildade kvinnan blir oftare förälder tidigt och ägnar sitt professionella liv åt omsorgs- och serviceyrken. I hemmet så väl som på arbetet förväntas hon omkalibrera (Sharma 2014) sin tid till förmån för andras tidsligheter. Omkalibreringar som påfrestar och skapar ohälsa, sjukdom och dödlighet. Omkalibreringen står i relation till den skevhet (Österholm 2012) hennes position håller till normativitet. Dessutom påverkas denna omkalibrering av respektabilitet (Skeggs 1997/1999) då de åligger dem som feminina subjekt att göra anpassningar. För att vara en respektabel kvinna och duktig flicka krävs omkalibrering.