Att vara gravid och föda barn i ett nytt land : En kvalitativ metasyntes

Sammanfattning: Bakgrund: Migration är ett ständigt pågående fenomen, som kan leda till en förbättrad eller försämrad hälsa över tid. Att bli förälder innebär en omvälvande tid, och att samtidigt migrera kan medförahinder som skapar en svårare övergång till föräldraskapet. Barnmorskans vård och stöd kan underlätta för kvinnan under graviditet, förlossning och postpartum och underlätta övergången till moderskapet. Syfte: Syftet var att beskriva migrerande kvinnors upplevelser av att vara gravid och föda barn i ett nytt land. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Databaser som användes var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning enligt Joanna Briggs granskningsmall och analys har metasyntesens resultat framställts från 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem huvudteman identifierades; hinder i kommunikationen, kulturella aspekter, kvinnosjukvården i det nya landet, diskriminering, och stöd. Elva underteman identifierades; språkförbistring, bristande information, kulturella skillnader, en kulturkrock, tillgänglig kvinnosjukvård bidrar till trygghet, barnmorskeledd, kvinnocentrerad vård i nya landet, ignorans och avsaknad av kulturell kompetens, dåligt bemötande bidrar till minskat förtroende för vården, bristande socialt stöd, förändring i traditionell rollfördelning, och barnmorskans professionella stöd. Slutsats: Kvinnor som migrerat och genomgår graviditet och förlossning i ett nytt land är sårbara i mötet med kvinnosjukvården. Språkförbistring och ett minskat socialt nätverk medför att behovet av barnmorskans professionella stöd ökar. Det finns utvecklingsmöjligheter inom vården, genom ökad kulturell kompetens hos personal, stödgrupper, förstärkt postpartumvård och barnmorskeledd vård genom hela vårdkedjan skulle vården för kvinnor i migration förbättras. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan ses som en vägledning för barnmorskor och annan vårdpersonal genom ökad förståelse för migrerande kvinnors upplevelser. Förhoppningsvis medför detta en ökad medvetenhet om behovet av kulturell kompetens hos barnmorskor samt att sammanställningen i arbetet kan ge underlag för att bemöta kvinnorna utifrån deras behov.