Haptoglobin som biomarkör för inflammatoriska luftvägstillstånd hos häst

Sammanfattning: Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein. Det finns alltid en liten mängd i hästens blod. Vid inflammation, infektion och trauma fås cytokinbildning, vilket stimulerar hepatocyterna i levern att börja producera akutfasprotein. Hp värdet i blodet kommer då att stegras, relativt till den grad av sjukdom hästen åsamkats. Denna ökning kommer att hålla i sig under tiden för inflammationen och når sin maxkoncentration några dagar senare, för att sedan återgå till normalnivå. Funktionen av Hp är att skydda mot reaktiva syreföreningar, stimulera angiogenesen vid sårläkning samt förhindra järnförlust. Förhindrandet av järnförlust sker genom att Hp bildar komplex med fritt Hemoglobin som frisätts i samband med att erytrocyter bryts ned. Komplexet förs till levern där det bryts ner, och kroppen kan då återanvända järnet samt aminosyrorna. Idag diagnosticeras luftvägsproblem hos häst framförallt med hjälp av endoskopi och lungsköljprov (BAL). Dessa metoder kräver specifik utrustning och för att med säkerhet ställa diagnos av perifiera lungproblem även cytologisvar från ett labb. Hästar som vistas i en dammig miljö får en negativ påverkan avseende sina luftvägar. De får en systemisk reaktion, vilket har visats ge förhöjda Hp värden. Hästar som tidigare haft luftvägsproblem får högre nivåer av Hp och mer kliniska symtom än hästar utan tidigare problem. De förhöjda värdena ses även då sjukdomens symtom avtar. Olika naturligt uppkomna sjukdomstillstånd samt av människan inducerade tillstånd, vilka gav upphov till inflammation ledde till höga koncentrationer av Hp. Exempel på dessa var icke-infektiös artrit, olika former av kirurgi, samt intramuskulära injektioner. Pneumoni, muskeltrauman, transportsjuka, cellulit samt gräsbetessjuka med flera. Olika studier på hästar med kolik har gjorts med varierande resultat där koncentrationerna av Hp både har sjunkit, stigit samt varit oförändrade. Däremot finns indikationer på att Hp-nivåer i bukvätska skulle kunna vara användbart att analysera i samband med kolik. Omständigheter som dräktighet, träning och transport har även de visats påverka Hp värdet i blodet, vilka kan ge nivåer vilka motsvarar värdena som ses vid inflammatoriska tillstånd. Variationer i koncentrationen av Hp kan ses vid olika årstider samt variera med hästens vikt. Vid analys ska hänsyn tas till hästens ålder då yngre individer har ett högre värde. Flertalet studier har visat att koncentrationen av Hp stiger vid olika sorters sjukdomar och fysiologiska tillstånd. Ytterligare studier behöver göras för att fastställa säkra referensintervall till det instrument som ska kunna användas kliniskt. För hästar med lungproblem vore studier på individer som innehar subkliniska sjukdomar av intresse, för att kunna följa hästens hälsostatus och identifiera underliggande sjukdomar i tid.