Fatigue i fem dimensioner : en enkätstudie om fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt

Detta är en Magister-uppsats från Sophiahemmet Högskola; Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: Antalet personer som lever med hjärtsvikt ökar. Fatigue är ett av de vanligaste symtomen vid hjärtsvikt och kan beskrivas som en överväldigande fysisk, kognitiv och känslomässig trötthet som inte kan lindras med normala återhämtningsmetoder. Trots att fatigue har stor negativ påverkan på livskvalitet och egenvård uppmärksammas det sällan i lika stor utsträckning som övriga symtom vid hjärtsvikt. För att sjuksköterskor ska kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad till denna komplexa och växande patientgrupp krävs ökad kunskap om hur fatigue tar sig uttryck hos personer med hjärtsvikt. Syftet med denna studie var att beskriva förekomst av fem olika dimensioner av fatigue i relation till kön, NYHA-klass och EF-kategori hos personer med hjärtsvikt. Metoden för studien var kvantitativ, med en induktiv ansats och icke-experimentell design. Datainsamlingen utfördes med hjälp av The Multidimensional Fatigue Inventory (MFI-20), en validerad enkät som identifierar fem olika dimensioner av fatigue; generell fatigue, fysisk fatigue, mental fatigue, minskad motivation och minskad aktivitet. Genom ett konsekutivt urval inkluderades 92 personer som besvarade MFI-20 i samband med ett besök på en dagvårdsmottagning för hjärtsvikt. MFI-20-enkäterna analyserades med hjälp av det statistiska mjukvaruprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visade att kvinnor uppgav signifikant högre nivåer av fatigue än män i tre av fem dimensioner. Oavsett kön uppgavs högst nivåer i dimensionen fysisk fatigue. Vidare indikerade resultatet att personer med högre NYHA-klass uppgav högre nivåer av fatigue och personer med HFpEF uppgav högre nivåer av fatigue än de med HFrEF. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver arbeta utifrån vetskapen om att fatigue är vanligt förekommande hos personer med hjärtsvikt, i signifikant högre nivåer hos kvinnor än hos män. Studiedeltagarna uppgav högst nivåer av fysisk fatigue, och omvårdnad och patientinformation behöver utformas därefter. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskor uppmärksamma fatigue och stötta varje person i dennes egenvård i takt med sjukdomsprogressionen. Rutiner och effektiva instrument behöver utvecklas för att kunna bedöma fatigue och utvärdera tillhörande omvårdnadsåtgärder. Vidare forskning krävs kring varför personer med bevarad pumpförmåga uppgett högre nivåer av fatigue än de med nedsatt pumpförmåga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)