Tillhörighet och konflikt : En kvalitativ studie om arbetsplatskonflikter inom kvinnodminerade serviceyrken

Sammanfattning: Denna studie har syftat att bidra med en förståelse av arbetsplatskonflikters socialiserande funktioner samt belysa konflikter som en vardaglig handlingsrepertoar inom organisationer. Jag ämnade att undersöka hur anställda socialiserades in i de konflikter som uppstod på arbetsplatsen och vad dessa konfliktförlopp hade för betydelse för delaktiga individer. Studiens empiriska material har bestått av semistrukturerade intervjuer, i vilket målgruppen har varit kvinnor tillhörande kvinnodominerade serviceyrken i Sverige. De kvinnor som intervjuats har berättat om egenupplevda konflikter på deras arbetsplatser. Analysen har bearbetats med utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper samt Hochschilds (2012) studie om känsloarbete. Resultaten visade av de normer och värden som fanns inom arbetsgruppen var avgörande för kvinnornas sätt att agera i konflikter. I de arbetsgrupper där arbetsrelationer hölls på en formell nivå och emotionella band inte var framträdande förekom få meningsskiljaktigheter samt neutrala konfliktageranden när diskussioner uppstod. I de arbetsgrupper där emotionella band mellan kollegor var starka utagerades konflikter mer irrationellt och det fanns en rädsla för att ifrågasätta sociala strukturer inom gemenskapen. Detta resulterade i att konflikter ofta undveks och att individer istället använde ett selektivt utagerande av emotioner, förmedlade till specifika kollegor. Resultaten visade att den strategiska kommunikationen som förekom på samtliga arbetsplatser både hade en sammanhållande funktion samt skapade grupperingar och osäkerheter inom arbetsgruppen. Slutligen visade resultaten på att en specifik hantering av emotioner påverkade ageranden i konflikter negativt samt att det fanns starka behov av att ventilera emotioner i samband med konflikter. I de arbetsgrupper där emotioner visade sig framträdande flydde man från konflikter med orsak av att nära relationer gjorde konflikter med kollegor mer komplexa. När konflikterna sedan iscensattes blev emotionella uttryck dominerande i konflikterna.