Implementering av ständiga förbättringar i offentliga organisationer : Områden som en ledare behöver beakta

Detta är en Magister-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för kvalitets- och maskinteknik

Sammanfattning: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad en ledare behöver göra för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Studien rymmer en teoretisk litteraturstudie samt en empirisk intervjustudie. Den teoretiska datainsamlingen visade initialt att tidigare forskning i huvudsak är inriktad på implementering av ständiga förbättringar i privata organisationer. Detta föranledde att datainsamlingen kompletterades med forskning kring offentliga organisationers särdrag samt forskning om ledarskap i ett bredare perspektiv. Resultatet av litteraturstudien blev att framstående modeller för implementering av ständiga förbättringar samt förändringsarbete fusionerades tillsammans med forskning specifikt gjord på offentliga organisationers särdrag i en ny modell, vilken testas empiriskt i denna studie. Modellen beskriver områden som visserligen redan är beskrivna av tidigare forskning, men förklarar med hjälp av ett bredare teoretiskt perspektiv och empiri hur den blir applicerbar i en offentlig organisation. I intervjustudien intervjuades tio personer som i sin yrkesroll leder förbättringsarbete i en offentlig organisation. I intervjuerna behandlades de åtta områdena som ingår i den framtagna modellen genom att respondenterna tillfrågades om de ansåg området vara viktigt för att skapa förutsättningar för implementering av arbete med ständiga förbättringar, de ombads motivera sitt svar och om möjligt ge exempel på hur de arbetade med respektive område. Varje intervju dokumenterades i en framtagen struktur i form av ett frågeformulär. Utsagorna sammanfördes i ett gemensamt dokument där de sorterades för att mönster och skillnader skulle framträda, vilka beskrivs i studiens empiridel. När resultatet från intervjuerna sammanställts i studiens empiridel gjordes en likartad analys av studiens teoridel. Detta skapade två delar av data, den data som beskrivs av teorin och den data som beskrivs av empirin. Analysen gjordes genom att se vilken data som enbart fanns i endera del samt vilken data som fanns i både teori- och empiridel. Författarnas slutsats är att de åtta områdena i den framtagna modellen är viktiga områden för ledare att beakta för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Särskilt framträder tre områden som angelägna för offentliga organisationer och dessa är; att säkerställa en positiv organisatorisk kultur; forma en arbetsstruktur och arbeta iterativt. Vidare drar författarna slutsatsen att förbättringsverktyg skulle kunna användas i högre utsträckning i offentliga organisationer för att stödja ledares arbete med att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)